J och A och C.

Mitt tålamod med A tog slut i dag och jag fick utbrott. Är fortfarande arg och önskar vi kunde prata. Jag står inte ut med honom längre! Det värsta är att C inte tog hans parti kanske, men han blev så jävla feg och tog då sannerligen inte mitt heller. Varför ska jag behöva vara barnvakt åt hans dåliga beslut? Jobbar hellre ensam. Nåja, vi får se vad som händer imorgon då C och jag ska ses. Borde egentligen skriva ner allt som behövs tas upp under vårt möte men just nu vill jag bara duscha, äta och lägga mig på soffan. Jag är ju trots allt bakis. Vaknade halv två idag! En väldigt sen natt.

Det har varit en bra helg trots mycket arbete. Superkul fest igår efter jobb och även en hel del tid med J. Jag hade fel. Han är tillbaka på jobbet och i mitt hjärta. Well, där har han väl alltid varit. Förundras över han kan hitta tillfällen att spendera så mycket tid med mig som han faktiskt gör. Även om jag aldrig tycker det är tillräckligt.

Imorgon är jag äntligen ledig och ska boka biljetter till Skåne och den stundande nyårsfesten. Längtar verkligen! Och är som du redan vet, väldigt nyfiken. Du, din lilla hemlighetsmakerska. Kanske infiltrerar mig hos O och får honom att avslöja.

Varmvatten nu. Puss M.

Bubbel inuti.

Jag hade nästan glömt den här bloggen. Men nu såhär mitt i natten när alla somnat och jag inte kan prata med någon om det konstiga som händer i min kropp kommer den väl till pass. Han påverkar mig Maggan! Och jag får lite panik eftersom jag inte vet om det är bra eller dåligt. Vad är det jag vill?

Vi kommer kanske ses imorgon. Tanken får mig att le. Tror verkligen inte att han är något långvarigt i mitt liv men för tillfället är han oerhört välkommen. Skönt med någon som äntligen suddar ut J lite. Han bleknar. Även om han råkade följa med mig hem förra veckan efter sitt plötsliga uppdykande på mitt jobb. Tydligen ska han ha sagt till Spence att han kanske kan börja jobba där igen. Det ska givetvis inte hända. Är ganska övertygad om att jag får bestämma i den frågan. Det är härligt att han inte lämnar så djupa spår längre.

Det är även härligt att det pirrar så här i mig. Och skrämmande. Undrar hur det här kommer gå? Oavsett så är det något annorlunda. Något nytt. Och nytt är bra.

Bubblets baksida.

Vilken konstig känsla som kom över mig. WOW är över, du har lämnat staden och J är återigen otillgänglig. När allt har varit så intensivt och kul och galet så blir det en sådan stark kontrast att helt plötsligt sitta ensam med stripigt hår och en baksmälla som gör ont. Nåja, det var värt det. Jag har en halv flaska kvar i kylen och funderar på om jag ska låta mitt lidande vänta till imorgon istället. Skulle önska att Band of Horses sångaren kom i full solglasögon-hatt-gitarr-mundering och livade upp stämningen lite. Vi kunde hångla på soffan och så kunde han vyssja mig till sömns genom att nynna på The Funeral. Är det så mycket begärt? Tror jag är lite borderline ikväll. Hoppas du har en mysig kväll med O och diverse syskon. Puss!!! Ps. Du glömde nattlinne och hårklämma.

Ljuga för chefen.

Sitter här vid mitt skrivbord och har gjort det hela dagen. Det har varit sommarens varmaste dag men jag måste plugga inför omtentan på tisdag. Tyvärr så måste jag gå emot min arbetsmoral och sjukanmäla mej i morgon, jag avskyr att ljuga sådär och spela sjuk. Förra veckan var väldigt stressig men det gjorde inget för jag fick bevisat för mej själv att jag klarade det på egen hand. Det känns bra att vara problemlösare. Nu ska jag också bevisa att jag är smart och har självdisciplin för jag måste klara tentan. Det kommer att vara så underbart när jag lämnar salen och är hundra procent säker på att jag klarade den. Sen har jag bara två dagar kvar på jobbet och sen har jag sommarlov i två veckor! Tror att way out west kommer bli toppen! Vi måste gå på nån av klubbarna också så att jag kan ha min whitney-klänning. Skrev mest för att det skulle bli av och inte bli som sist. Det har inte hänt mej något för omvärlden spännande idag.

De behövande.

Ja La Gondola är en ständig bluff du varje år faller för. På tal om bluff och falla för.. Ditt lilla knark "J" är tydligen tillbaka i din lilla sommartillvaro och jag utgår i från att du uppfyller dina vännineplikter och tar bladet ifrån mun, jag behöver veta alla detaljer för att jag ska kunna erbjuda vägledning.

Mitt sommarjobb jämför jag inte på något sätt med skärselden. Tvärtom är det väldigt roligt och lärorikt. Mina patienter utgörs av en omväxlande skara i alla möjliga åldrar men kommer från en i stort enhetlig samhällsklass. De flesta är tacksamma för min service men några är skeptiska mot sjukvården i sej, vilket jag förstår eftersom stället kryllar av kvacksalvare som gärna skulle diagnostisera Håriga handflator relaterat till självbefläckelse.

För övrigt hinner jag inte njuta särskilt mycket av sommaren, men senast jag njöt var i helgen. Ja Öland var underbart eller rättare sagt: O var underbar. Nu är det sex månader till Februari. Sex har redan gått. Spänningen är olidlig. Han nämnde att hans mamma "hoppas väldigt mycket" efter att ha träffat mej vilket är ett toppenbetyg. Kommer jag vara din första gifta väninna Mia?

Avenybrudens återkomst/Ciao bella

När jag tänker på skärselden ser jag La Gondolas bordsöversikt framför mig. Det är även där jag nu skall spendera min tid. Jag har sållat mig till skaran av orena själar som på obestämd tid ska straffas genom att i deprimerande gångar gå fram och tillbaka med diverse maträtter som felaktigt fått italienska namn som får munnen att vattnas. Maten påminner mest om djurfoder men då den största delen av vårt klientel mest kan liknas vid diverse kreatur skäms jag inte längre över att servera dem denna osmakliga sörja. Dessa kreatur strövar allt som oftast ut ur restaurangen i flock, mätta och belåtna och redo för nya äventyr. Bara bjällror runt halsen som saknas.

Jag skall vara där i fem dagar. Det förefaller vara en smärtsam evighet. Särskilt då den första dagen kändes som en tortyrliknande månad och innefattade både bakfylla, mensvärk och nästintill anafylatisk chock. Vem fan är allergisk mot paracetamol?

Innan allt detta hände hade jag ett liv och en innehållsrik helg med diverse konserter, högtidsfester och även ett mindre lyckat återfall i ett gammalt mönster. Inte för att det i stunden var misslyckat men vi vet ju båda att jag borde hålla mig undan. Mer om det vill jag nog inte skriva. Det är ju svårt att förneka och låtsas som ingenting har hänt om man ser orden framför sig i skrift. Vi lämnar det i glömskans våld.

Och du min vän? Nyss hemkommen från besök hos svärföräldrarna. Kul att dom gillar vin.

Jag ska duscha nu och försöka bli av med känslan av smuts för att sedan lägga mig framför soffan med te och kaka. Är inte mazariner en väldigt konstig sak att ha i sitt skafferi? Puss, längtar efter dina ord.

Sanning eller konsekvens?

Jaja, då var man en fransos rikare och en väninna fattigare. Känns varken som någon större vinst eller större förlust. En överdrift det där med väninnan kanske men jag undrar verkligen vart det här bär hän. Jag överväger fortfarande mina ord. Och jag får väl erkänna att Raffa är väldigt gullig trots att han är fast placerad i halvmänniskeskaran. Alltför blyg och sockersöt dock. Jag behöver bli tagen med storm, inte få mesförfrågningar på knacklig engelska.

Hade frukostbjudning för Spence och P tidigt i morse innan utbildning. Jag och Spence redde ut problemen från utekvällen i lördags. En tår och två kramar senare så var allt fina fisken igen. På väg hem passerade jag popparen. Annars intet nytt. Du vet ju allt annat.

Grattis på födelsedagen och välkommen in i vuxenlivet. Puss!

I don´t want more choice, I just want nicer things.

Den där Enrico ja. Tror du missuppfattat situationen. Jag var faktiskt 14. Minns inte så mycket av det där förutom att mina små kusiner som min naiva(eller oansvarsfulla) farbror gett mig ansvar för fick massa lire att köpa glass för så jag kunde bli strandraggad ifred. Han pluggade till läkare i Pisa. Enrico alltså, inte min farbror.

Idag har varit ännu en bakisdag då gårdagen bjöd på R och whiskey. Ytterligare en kyss sen ville han följa med mig hem. Jag sa nej. Han blev besviken. Jag skulle ju jobba på mitt gamla jobb idag och använde det som ursäkt. Hursomhelst var idag otroligt kul, min söta italienska vän D fällde roliga kommentarer genom hela arbetspasset och jag skrattade mycket. En härlig dag helt enkelt.

R hördes av ikväll igen. Han var ute med sina polare men kunde lätt dumpa dom för att komma hem till mig och kramas. Kramas? Ordet äcklar mig. Jag är för tillfället inte ute efter den sortens närhet. Han fick nobben igen och föreslog då en fika imorgon. Fika? Fan heller! Att sitta mitt emot någon med blaskigt kaffe och berätta vem man är och vad man gjort i sitt liv är det sista jag vill göra. Han ska ringa imorgon så jag får komma på något annat att föreslå tills dess. Om jag nu vill ses vill säga.

Det här med töntigheten som R och O har gemensamt är något jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Dom är ju totalt omedvetna om den och tycker väl mest att dom är sköna och lyckade som hittat två härliga tjejer som är vuxna men ändå ungdomliga och återger dom den vitalitet de en gång tappat. Vi får presenter och uppvaktning vilket i deras ögon är ett litet pris att betala för det vi ger dom. Energi och en känsla av att vara levande igen. Ett ytterst meningsfullt utbyte må jag säga.
Jag tror att både du och jag är perfekta för den här rollen. Prinsessor i töntarnas rike.

Du var så rolig ikväll. Insyltad och läppstiftad. Bye Pats!

Var är mitt polska bröllop?

Mia din lilla gubbtilldragerska, det har du varit sen du var tretton sen din badhyttsitalienare raggarde upp dej på stranden. Va inte inte han 28? Enrico? Han kanske är i Thailand nu.

Igår, en himla rolig kväll med E och syster. Vi skrattade ihjäl oss åt slipovers, chinos och Harry Potterglasögon. Den gemensamma nämnaren är töntiga ex, dom kom från jordens alla hörn. Jag vet att jag inte skrivit på länge men den här människan har haft fullt upp så länge nu. Har inte pustat ut på flera veckor. Men i morgon tror jag att det blir av, ska hem till O kl fem och få middag. Hoppas jag slipper hjälpa till. I går skrev O ett sms att jag "behöver dej i min säng, och i mitt liv" vilket var utomordentligt gulligt. Och viktigt. Hans liv.. Vi är kära och han har bjudit mej till Rom. Allt känns toppen för han är olik alla andra killar jag nånsin träffat. Scenariot är nytt, jag får en splitterny handling att följa. Det är ingen repris.

Just det, äldre män(i O:s ålder)har börjat spana in mej. Dom vill stadga sej och finna en maka. Och jag ser ut så som dom känner sej inombords tror dom. Dom vägrar erkänna att dom är gamla och trötta och tror så himla mycket. Jag är så glad att jag fann O. Han är den pojkvän jag aldrig haft. Jag har fått nog av ombytliga dysterkvistar och kör på det genuina.

Det känns ovant att skriva här, ska vänja mej igen, och bjuda på snaskiga detaljer i fortsättningen. Puss Mia.

Beyond Bakis.

Jag trodde ett tag att jag skulle avlida av bakisness. Tack vare R så blev det ändå en dag av leende och fnitter. Det var så otippat, han och jag. Har tänkt flera gånger att han inte tycker särskilt bra om mig och så helt plötsligt händer detta. I en svettig lokal full av fotbollsfanatiker så låg väl det närmast till hands. Jag behövde det här. Komplimanger, bärs och en kyss av en icke musselmun. Undrar hur det här kommer att utveckla sig. Han är en härlig person men jag vet inte om attraktionen är tillräcklig. Synd, annars är han ett kap. Förutom töntigheten då. Men om du kan stå ut med det i ditt förhållande med O borde väl även jag kunna lyckas. Jag tänker lite på att ligga och känner mig nervös. Har inte legat med någon annan än J på över ett år och anar en osäkerhet i mig själv nu. Bara det betyder att jag faktiskt måste ligga. Få det överstökat. Som ett plåster, snabbt.
En annan kropp, konstigt. Ovant. Jag kan bara föreställa mig en och den är varmare än varm (styng av saknad). Jag vet inte Maggan, får sova på saken och se vad mina tankar säger imorgon. Puss!

Tillbaka från öarna.

Maggan det känns som så länge sedan vi hade tid att prata. Har velat skriva så mycket men är konstant slut. Morfin gör mig så trött och inte ett dugg bättre verkar det som. Tycker inte om att inte orka någonting. Tror att ett par revben till gick sönder idag. Tänk vad härligt att få vara frisk! Trodde att mina korta tid som öbo kanske skulle hjälpa min kurering men ack så fel jag hade. Jag får nog stanna i staden ett tag till.

A spenderade några nätter här, på hans initiativ, vilket överraskade. Överlag var det väldigt trevligt men vi hade en incident som fick mig att inse att jag länge behandlat honom på ett av de värsta sätt man kan behandla någon på. Jag har varit kall och elak och totalt förebisett hans känslor. Värre, jag har låtsats som om han inte har några känslor. Jag vet att vi aldrig kommer ha någon "vanlig" relation men jag ska verkligen försöka göra den till det bästa och från och med nu visa honom den respekt och omtanke som han förtjänar och som jag ju faktiskt vill ge honom. Fy fan vad hemsk jag varit. Snälla säg att det inte är sådan jag är.

J. Han har inte hörts av på över en vecka och allt är lite konstigt. Han var inte riktigt sig själv sista gången vi pratade och sen blev det bara tyst. Han insåg väl att hans flickvän skulle föda deras dotter om ett par veckor och tyckte kanske det var dags att ge henne sitt fulla stöd. Vem vet. Det som stör mest är att något av det sista han säger är att han älskar och vill vara med mig men sen inte ens finner det på sin plats att åtminstone säga något slags farväl innan han försvinner. Tänker på saker han sa sist vi träffades och tycker lite synd om hans tjej. Är glad att jag slipper vara i en situation där inte bara min kille är oärlig utan även många andra i min omgivning. Vänner och familj som under en lång tid bara lett och låtsats som om de inte vetat någonting. Det sveket måste vara det värsta.

Nu är det dags för min sista dos och sedan försök till vila. Hoppas vi finner tid för varandra imorgon. Puss söta vän och krya på mig.

Inga pendeltåg till Borås.

Fan oxå att han ska vara så ynklig och nervsvag. När jag fick reda på att JG flyttat till Borås tänkte jag tillbaka på vår nära vänskap och att vi faktiskt aldrig legat med varandra. Antagligen mitt fel eftersom jag alltid parade ihop honom med mina väninnor istället. Förlåt för eventuellt traumatiska upplevelser. Hur som helst, helt plötsligt såg jag min chans. Allt verkade perfekt upplagt. Särskilt avståndet. Inte för nära.

Kan du förstå min besvikelse när han sen ringde? Jag tittade på bilder på facebook samtidigt som vi pratade. Jag såg ett snyggt ansikte och en sexig kropp förvandlas till avtändande i takt med att han talade. Han är ett barn Maggan! En liten förvirrad pojke som är fast i allt som var då. Jag kände inte ens igen hans röst. I vanliga fall hade jag nog avslutat samtalet ganska direkt men jag kunde inte. Modersinstinkten i mig ville ta hand om honom, vagga honom, få honom att må bra igen. Varför?!! Vad i mitt undermedvetna är det som binder mig till honom? Vi känner ju inte varandra längre. Vi pratade en kort stund ikväll igen men jag hade ytterst lite att säga. Jag är mest upprörd över att han inte är rolig och skön såsom jag mindes honom. Då hade vi ju kunnat ligga.

För övrigt är jag helt utmattad efter dagens arbete. Härligt att vara på annat jobb och ,förvånansvärt nog, att träffa nya människor. Jag fick vara mig själv på alla sätt och vis och blev uppskattad trots att jag då och då inte kunde dölja vissa bitchiga tendenser. Dom älskade mig ändå.

Min bror är tydligen i staden. Han bor hos vår farmor som bor långt ute på Hisingen och snarkar mer än ljudligt om nätterna. Det fick mig att fundera över hur bra kontakt jag egentligen har med mina syskon. Varför frågade han inte om han fick bo här?

Nu måste jag vila, en viktig dag stundar imorgon. Söta S ska få se på andra jävla bullar om inte hon hostar upp stålarna hon så oskyldigt stal av mig idag.

Under flitens lampa.

Jag minns tolvslaget på järntorget, mannen som visade sig vara narc inviterade oss på champagne med sin något misstänksamma fiancé. Vi pratade om diamanter. Vilket jag och O också diskuterade härom natten. Jag var lyrisk men tror det först när jag ser det. Kanske är det jag som är den misstänksamma ragatan? Hursomhelst har jag njutit av middag i sällskap med min kära syrra som plötsligt blivit 27. Simsalabim! O deppar förövrigt, trots att han har en ny tjänst om en vecka. Som han tog bland annat för VÅR skull som han uttryckte det. Ja han kan vara mycket gullig men ack så ambivalent. Efter flera glas vin är jag redan hemma, ovanligt för en fredagkväll men jag har en viktig dag i morgon. Plugga. Så trist, men fan ta O om han inte förgyller den. Ska handla bubbel i morgon för att fira mitt duktiga pluggande. Vem jag avnjuter den med får hjärtat avgöra. Jude Law var utomordentligt gullig ikväll och sände lovande signaler men jag är ju inte singel. O har blivit min pojkvän och så är det, slut på singellivet och hello kärlek. Det är toppen i alla bemärkelser dock kan många aspekter av singellivet fortfarande utforskas. Man är ju inte blind bara för att man är gift som Dolly Parton en gång sa. Nästa gång jag äntrar O:s boning ska jag utan ett ord ligga med honom så som jag för ett par veckor sen gjorde, eftersom han fortfarande pratar om det. Man får ju visa vad man egentligen är gjord av på så vis, att jag skulle gå över lik för ett ligg. Det är inte så rått som jag beskriver det men en viss sanning finns där. O inbillar inte sej att det ska vara lätt och det ska jag fortsätta leva upp till eftersom jag inte ljuger längre. Jag säger vad jag vill numera och det ger en känsla inte bara av sammanhang utan även av trovärdighet. Jag är trovärdig Mia. Nu ska jag sluta yra och ringa dej bästis!

Om man vill ha något tillräckligt mycket.

Så får man det alltid! Sommaren är räddad, klänningen är nu i min ägo. Det var utmattande och en utmaning men efter en tur till Borås med en nästintill främmande man är jag numera stolt innehavare av årets sötaste outfit. Jag erbjöd mig att betala R för bensinen men han hade tjänstekort. Måste få visa min tacksamhet på något sätt. Avsugning eller en flaska vin? Eftersom jag inte känner honom är det svårt att komma på något annat. Förslag är mer än välkomna.

Minns du diamantparet på nyår? Mannen du tyckte var så sexig innan du gick loss på Spence? Vi konverserade idag. Han jobbar som narkspanare. Hanterar vapen och jobbar med avlyssning. Visst låter han ännu sexigare nu? Fel, fel, fel! Han är den största tönten någonsin. Med blonderad snedlugg, fet prilla under läppen och överdriven dialekt. Antagligen jobbar han som tullare på Landvetter och har bara spicat upp sin historia. Loser!

Hormoner.

Varför måste känslor och dess yttringar var som väder? Varför kan man inte lita på sig själv och hur man kommer känna från dag till dag? Jag stör mig som fan. Tycker inte om svaghet.
Fick precis världens längsta sms från J med någon slags lam förklaring till varför han jobbar med sin flickväns pappa. Måsten och saker han var tvungen att ta hand om just nu. Som om jag skulle bry mig, jag bad inte om någon jävla utläggning. Klart dom kan jobba och ha trevligt ihop nu när svärfar inte tror att J är otrogen mot hans dotter längre. Han skulle bara veta. I meddelandet radades även allt som han saknar med mig upp. Jag blev mest förbannad. Jag fattar inte vad det är med mig. Eller honom.

Min älskade mamma ska imorgon ta en titt efter min klänning i våra gamla hemtrakter. Snygg som den är är det väl förståeligt att den är slutsåld både i Göteborg, Malmö och Stockholm. Allt hopp ställs nu till Göingetrakten. Vem där har egentligen storleken, pengarna eller den goda smaken för att köpa det som kommer bli min favvisklänning i sommar? Den måste finnas!

Vad kul att du och O har blivit seriösa. Jag förväntar mig givetvis att få låna er sommarstuga för härliga grillfester lite då och då. Eller hade ni tänkt använda den som skydd för förrymda flyktingar? Inte för att jag har något emot att sjunga Kumbaya och grilla marshmallows med trevliga somalier.

J+M=Intres(sant)?

Vår historia tycks aldrig ta slut. Om några veckor är han pappa J och ändå kan han inte släppa taget. När vi både hängde på sunkbarer i respektive stad i helgen nämnde jag inte ens att han fanns närvarande. Det finns inga ord kvar och jag orkar inte riktigt skriva om det. Men jag måste säga att vi hade kul. Kanske borde det kännas svårt, men det gör inte det. Det som sker sker. Imorgon åker han till Båstad. Då kan jag mer avslappnat njuta av våren. Om det regnar när du och Z kommer ska vi hänga på Flame. Majornas svar på Sapla.

Vet du vem jag tänker på mest nu när vi går mot ljusare tider? Fröken Dolly Dostojevskij. Jag väntar bara på att det vilken dag som helst ska ringa på dörren och det lilla livet ska komma insimmande som om ingenting hänt. Hoppas att hon med sitt guldfisksminne glömt den vanvård jag temporärt råkade utsätta henne för. Känner jag henne rätt kommer hon antagligen vägra ta sig hit för egen maskin och istället tvinga mig att bära henne hem. Nåja, det kan det vara värt. Skvalp!

Hittade ett gammalt videoklipp från Z´s förra visit. Vi sitter på en båt och skrattar ihjäl oss. Z med handduk över huvudet, sjungandes "I got stripes". Det var en förvarning av vad som komma skall. Är vi tre verkligen redo för en reunion? Z är visserligen bortom all räddning men hur kommer det påverka din och min mentala hälsa? Vågar vi?

Ljuv musik.

Funderar över om du ändå inte är en deltagare från "mamma söker pojkvän". I det sorgliga introt spelar dom din älskade Gessle-låt och du undrar om du någonsin kan hitta någon som vill ta på dej. Trots att du har fyra bastarder till ungar och tandlossning. Mia skärpning. Skummeslöv-cykeldelen är i och för sig söt och skulle kunna platsa i en sexig uppföljare till Kullamannen. Förresten va han inte rätt sexig den där Kullamannen?

Igår var jag på metro vilket var roligt, syrran bjussade på öl och vi var jättesöta. Fast den enda som försökte sätta in en stöt var en 18-årig flykting från någon av de sovjetiska utbrytarstaterna. Inte direkt pojkvänsmaterial. Ja syrran vill ju ha en pojkvän. Vi får se hur det går med hennes amerikanske muskelknutte.

Natten fortsatte hos O. Jag kom dit vid ett och han hade inte gått och lagt sej för han väntade på mej men hade somnat på soffan. Jag kom inte hem förrän vid fyra på eftermiddagen för det var så underbart roligt att vara med honom. Han frågade mej igår vad jag skulle göra nästa helg, vilket var väldigt sött. Han ville planera en tripp till någonstans! Men jag kom på att jag måste plugga har ju tenta nästa onsdag.. Fan ta tentor. Så istället blir det råbiff. Fick nämligen ett löfte om råbiff på brogatan till helgen! Jag längtar. Slår vad om att det samma kväll blir deep talk.

Jag tycker att du borde hugga Blindstyret innan han hugger dej. Tjoff! Puss puss vän!

Länge leve smutsiga barer.

Maggan, du förstår väl att om jag ringde O skulle han med all säkerhet tro att det var du. Däremot kan jag av egen erfarenhet försäkra dig om att oväntade påringningar inte alls är något 35-åringar växer ifrån. De har alla en tonårspojke kvar där inom sig någonstans. Snart kommer även O att på ett perfekt och härligt sätt tappa omdömet och gå emot vad som är passande. Allt för en stund i dina armar.

Jag minns när vi satt på Volym och sneglade mot Sapla och jag tänke aldrig att jag sätter min fot där. Det var då. Efter en kväll på Majornas sunkbarer går jag numera vart som helst. Jag hade jättekul. Det finns inget bättre än opretantiösa gamla hak där man kan vara precis hur som helst. Sapla nästa!

Stackars bloggen, han har sålt smöret och tappat pengarna. Plus att han har massa slapp hud från sin tid som fetto kvar. En påminnelse av vad han var och ett hånskratt åt allt han aldrig kan bli.

Dags för ytterligare en dag på jobb nu. Det kan gå åt helvete. Se upp blindstyre!

Ps. Efter hemkomsten lyssade jag på "Tycker om när du tar på mig" och mindes förra sommaren, en cyklande J och Skummeslöv. Borde jag inte skjutas så säg?

Min?

Kan inte du ringa till honom och säga det! Jag är inte sur konstigt nog, kanske var det det supersöta meddelandets förtjänst "Min underbart vackra flicka". Jag låg och fnissade i min säng, vände och somnade om. Han har en chans kvar. I natt. Händer det inte då heller får jag helt enkelt lägga ner min strävan efter fyllepåringningar. Till och med jag fattar att man inte kan dumpa någon på grund av det. Men det hade varit en sån fin bild, han ståendes där nere utan några som helst tankar, bara en drift att se mej trots den sena timmen och att jag sover. Eller är sådana infall ointressant för en 35-åring? Vem vet vad han tänker.

Igår var en rolig kväll med ett par öl på smutsiga Sapla. Bloggrannen dök plötsligt upp och situationen krävde ett "tjena". Återigen. Han har samma ansiktsuttryck som en gammal änka. Kanske har hon dessutom mist sina barn i förtid. En uppgiven och sorgsen min, någon som slutat hoppas och kämpa. Min väninna S träffade på en cuban som hon kände, han tog på mitt ena ögonbryn och sa något som jag inte hörde. Jag och min svåra klasskamrat M fick en filosof på halsen, vi pratade om diktare och Abessinien sen blev han stött av någon anledning ryckte sin påse från bordet och rusade hem. Lustiga figurer på det där haket men jag gillade det. Dom spelade både The cure och pink floyd. Vi går dit nästa gång du kommer till Malmö så får du se själv. Ikväll blir det bärs med syrran vi tänkte gå till något ställe dit vi inte brukar gå så förhoppningsvis blir det spännande men jag misstänker att vi tar något av de gamla vanliga. Vem vet. Puss vän.

Ett stilla utbrott.

För ett par timmar sen var allt jag kunde tänka hem, säng, kudde, sova. Nu har jag helt plötsligt ingen ro. Allt på grund av din så kallade kille. Om inte han kom till dig i natt har han automatiskt degraderats tillbaka till dejtstadiet. Jag vägrar låta dig bli ihop med honom utan åtminstone en JagÄrFullOchDetÄrMittINattenMenJagKanInteLåtaBliAttRingaPåHennesDörr incident. Om han vet vad som är bäst för honom ligger han i din säng just i denna stund.

Hemma, säng, kudde, sova.

O+M=Sant?

Ok ok jag slingrade mej men att sitta sådär upp och ner på var sin sida om ett bord när det fortfarande är ljust ute och börja prata om förhållande är inte vad jag har lust med. Trots det rosa bubblet i glaset. Jag blev nervös helt enkelt. Mmmm sa jag, tittade bort och låtsades höra fel. Det föll ut ur världen och vi kunde gå tillbaka till nånting jag kan alldeles utmärkt. Charmigt skratta bort en hel kväll, sexiga aktiviteter och snuttigt sovmys. Jag och O ska prata igen ikväll och jag funderar på att påminna honom om att jag är kär. Kärlek gör en så galen Mia, vettiga beslut viftas bort och logiskt tänkande har ersatts av reptilhjärnans ohjälpliga kamp och flyktbeteende. Suck, framför mej ser jag igensmällda dörrar och andra mindre attraktiva utbrott som hör förhållanden till. Men naturligtvis skulle jag tycka om att gå från dejta till ihop. Jag är så förvånad att jag träffade någon, trodde så länge att det skulle vara jag och K i vår. Det finns ingen önska om K kvar nu den är borta sedan länge. Det är underbart att vara kär, det är så roligt att jag träffade just O den där kvällen. Tänk att jag är kär!


Nu till din historia Mia. Minns du att jag frågade dej i parken om du trodde att du någonsin skulle ligga med J igen? Kul att det höll i två dagar. Det kan inte fortsätta såhär! Det kan ju omöjligt vara lika spännande längre nu när du vet vilken extrem lögnare han är. Han kan ju inte ens stå för vem han är och vad han gör och vem vill egentligen ha en sådan ynklig person i sitt liv? Tydligen fler än en vilket är närmast chockerande. Hur kan kärlek få en sådan makt över en och hur kan man stå ut med vad den gör en till?

Dagen efter.

Ångesten och rädslan över att komma tillbaka till staden efter dessa härliga dagar i Skåne visade sig vara berättigad. Jag föll direkt tillbaka i mitt gamla mönster och behov av att träffa J. Vad var det egentligen jag var ute efter undrar jag så här dagen efter. Närhet? Kärlek? Bekräftelse? Jag vet inte. Antar att jag fick en hel del av varje men efteråt kändes det konstigt. Det var inte tillräckligt samtidigt som det var alldeles för mycket. Mitt hjärta överröstar inte längre min förmåga att tänka på samma sätt som förr även om jag uppenbarligen inte är helt botad än. Alltid något positivt i den här konstiga och tillika smutsiga historien. Även om tankarna snurrar och är jobbiga just nu kan jag åtminstone glädja mig åt att jag slipper ljuga mig igenom livet. Det måste verkligen vara fruktansvärt. Jag försöker låta bli att sympatisera med honom då det faktiskt är självvalt. Ändå måste jag erkänna att det gör lite ont i mig. Jag måste sluta upp med det där.

Långlunch med Spence idag. Vi pratade om gårdagen även om jag undanhöll vissa detaljer eftersom till och med han har tröttnat på den här härvan. Han analyserade och lyssnade mer än vanligt och för en gångs skull var hans psykologsnack väldigt skönt att höra på. Det var som en gratis terapisession med mat och sol inkluderat. Som vanligt frågade han om dig och hur du har det. Du var ju trots allt den första han kände något för efter att den stora kärleken slagits i spillror.

Själv längtar jag efter att få höra om din sexiga sleepover med O och slingrandet från förhållandeprat. Vad har du nu ställt till med?

En censurerad värld.

Jag är förvirrad. Obekväm. Befinner mig i något slags moraliskt dilemma. Jag har så mycket att skriva men den känns som om jag blivit belagd med restriktioner. Det här var en plats där vi kunde skriva allt utan betänkligheter. Det berörde ingen förutom oss. Nu håller jag igen på grund av vad? För att skona någon annan? För att ta ansvar för någon annans handlingar? Det borde inte vara så. Vad är då meningen med den här bloggens existens?

Maggan, jag är så kluven. Igår var omvälvande. Mer än så kan jag inte skriva nu. Jag måste överväga lite till.

I want it all, I want it now!

Ja det va ett tag sen. Har knappt haft tid att tänka bara göra. Tid med O är tid med allt som är härligt. Vi har träffats många gånger den senaste veckan och varenda liten sekund har varit toppen.

Igår var mina två bröder här så alla syskonen var ute och käkade, vi avslutade med några bärs på metro och jag fick en ny kompis. En sextonårig bög. Han var så himla söt.

Ikväll var ensamkväll och det var inte det minsta mysigt. Jag behöver konstant övervakning annars far så mycket runt i mitt lilla huvud och det driver mej till vansinne. Idag kändes det som om alla lämnat staden och jag var ensam kvar. Inget spännande händer innanför mitt hems väggar ikväll. Men en enorm trötthet kom över mej så jag vill somna och vakna när det blir ljust igen. Jag lovar att ta mej samman och vässa pennan trots sviktande motivation. Puss sötnos vi ses snart!

Eftersom du inte

har tid för din bästis längre(din utbildning är tydligen mycket viktigare) så får jag väl via skrift meddela dig att jag nu lyssnat på låten du tänkte på mig och J till. Den var jättefin. Texten passade ganska bra in, särskilt kul att lyssna på den bara någon timme efter att han ringt. Jag lät bli att säga enkla ord. Mycket grubblerier nu. Och längtan efter hud. Efter en varm kropp passar så bra med min. Fan, vad jag är svag!

Ja ja, om du inte får tid över innan så befinnner jag mig i Skåne från och med slutet av veckan. Vi kanske kunde ses? Vad sägs om en fika?

Örnehufvudsgatans fall.

Jag och sömn har nästintill helt slutat umgås. Mina drömmar är av det värsta slaget. Sådana som är svåra att skilja från verkligheten så när man vaknar vet man inte riktigt vad som är sant och inte. Detta är dock inte det som stör mest.

Minns du alla ljud som så charmigt hördes på den här gatan? Dom är inte så charmiga längre. Cruella De Ville är snart uppe i sina 101 monsterhundar som skäller dag och natt (men helst tidiga morgnar). Plåt-Nicklas ovanpå som har någon slags verkstad i sin lägenhet har uppenbarligen fått in en megaorder. Kul för honom såhär i dessa dåliga tider. Träden utanför är tydligen för många så de ska självklart sågas ner med motorsåg och idag fick jag nöjet att vakna till några timmars härligt betongdrillande. Lägg sedan till trafiken. Hur kan en pytteväg i vad som ska föreställa ett lugnt område vara mer trafikerad än E6an? Jag blir galen! Till och med lyckligt fågelkvitter gör mig mordisk.

Det enda som skulle kunna göra mig glad nu är ett avsågat hagelgevär och en kopp te. Tänk vad trevligt att få öva lite prickskytte på cockerspanielbestar med tillhörande ägarinna, diverse arbetare och en och annan blåmes. Roiboos skulle passa utmärkt till, eller vad tror du?

Bråken på jobbet är över och jag är numera fast med en blind lärling. Praktikanter och dylikt har alltid gjort mig nervös. De är i vägen och vill ofta prata. Dessutom är de allt som oftast synnerligen odugliga. Det är så otroligt obekvämt med påtvingade människor i ens närhet. Särskilt när man förväntas lära, visa och förklara saker för dom. Jag föredrar grönsaker framför gröngölingar.

J är kvar. Det är som en konstant skugga som följer efter mig och varje gång jag vänder mig om får jag ett hugg i bröstet. Allt är fortfarande så tydligt. Sydligare breddgrader hjälper kanske. 6 dagar kvar. Puss!

En skugga över våren.

Jag är så glad för dig och O. Det närmar sig på riktigt nu. Ska bli kul att komma till Malmö och få träffa killen som påverkar min vän så kraftigt.

Det var en vacker vårdag här i dag. Varmt och promenad i slottskogen. Tog även ett glas vin med G. Han är så glad och positiv och det känns skönt att ibland bli påmind om att det som en gång var fortfarande finns tillgängligt då man behöver det. Han är bra och vi borde träffas mer. Så sa vi båda två. Det säger vi alltid.

Jag måste även skriva om J. Där finns en saknad och smärta som gör mig illamående. Den känns onödig. Det som händer, eller inte händer, mellan oss tar bort min tro på så mycket. Det är aldrig kul att skiljas från någon man älskar men när man ser samma smärta och känsla i den personen då undrar man lite vad det egentligen finns att hålla fast vid. Mest blir jag arg för att han av fel skäl gör det möjliga omöjligt. Och alla mår dåligt.

Mind over matter, det går över.

Mitt hjärta är bortrövat av fjärilar

En mycket spännande och otippad sleep-over hos O i måndags gav nya minnen att le åt under arbetsamma examensarbetetimmar. Jag måste vara kär. Jag glömmer att äta, lyssnar på love songs och tänker larviga tankar om var himlen slutar och rymden börjar.

Imorgon tar min syster mej till Carib för en trevlig middag. Det ska bli roligt. Hon är alltid så himla snäll och omtänksam. Mia jag är supertrött och detta blir allt jag säger ikväll. Hoppas du har en rolig träff med R. Puss vän

Världens bästa utbrott!

Det är kul att kunna ge dig en knuff i rätt riktning lite då och då. Oftast är det ju tvärtom. Stackars dig som måste knuffa en person med cementklumpar runt fötterna. Hursomhelst hoppas jag din natt var tillfredsställande. Du får berätta allt snart.
Gör helst det med enkla ord och korta meningar då min smärtsamma baksmälla har en nedsättande effekt på min förmåga att till fullo förstå och uppfatta saker idag. Detta medför även att mina planer för kvällen är inställda. Ska istället försöka skaffa liggsår framför TV:n.

J ringde igår. Vi pratade länge och han ringde även upp senare på kvällen. Han befinner sig mellan dig och mig. Geografiskt sett. Mentalt sett har jag ingen aning om var han är. Vi ska inte ligga med varandra längre. Det är tydligen inte hans vilja men han har bestämt det och ska försöka stänga av sina känslor. Vilket hemskt sätt att leva på. Och ja, han har saknat, längtat efter och tänkt mycket på mig. Varför var det så viktigt för mig att höra det? Han tycker inte vi ska sluta prata eller umgås. Hur går detta ihop? Hur kan han på allvar tro att vi ska komma över varandra då? Jag förstår mig verkligen inte på honom.

Om man ska tro vad han säger så ska hans flickvän ha sagt att han inte kan rå för att han älskar någon annan. Det är ju sant. Hur kan hon vilja vara med honom då? Antagligen vet hon inte mer än en bråkdel av vad som hänt senaste året. Undrar hur mycket skuld han lagt över på mig? Av någon anledning stör det mig väldigt mycket att inte veta hur jag framställs. Jag vet ju att jag betett mig smått omoraliskt men verkligen inte i sammma utsträckning som andra.

Pizza Online väntar så jag får återkomma med vidare funderingar senare. Eller inte, är trött på tankar.
Puss min förälskade vän!

Är det karma som kommer tillbaka?

Jag vet att jag i andras ögon gjort fel. Antingen mot mig själv eller gentemot henne. Alla har haft rätt och jag har alltid vetat det. Ändå handlade jag annorlunda. Jag önskar jag kunde be honom dra åt helvete och mena det men jag har fortfarande alldeles för mycket känslor kvar. Jag vet att tiden kommer ta hand om det här.

Minns du när J tog med mig till Båstad? Jag låg i hans morföräldrars badkar med tänt ljus och väntade på att han skulle komma tillbaka med mat och vin (vi kunde ju självklart inte gå ut och äta). Jag blev så rädd då. Känslan av hur det borde varit och hur situationen egentligen var skrämde mig så mycket och jag undrade vad fan jag höll på med. Sedan vreds nyckeln om och jag glömde allt. I hans närvaro försvann mina tvivel. Jag skulle vilja säga att det är vackert och fint men det är ju inte sanningen. Sanningen är att det KUNDE varit vackert och fint.

Så frågan är, hur ofta kan omständigheterna förstöra kärleken? Den övervinner ju uppenbarligen inte allt utan bleknar och glöms för att sedan ta sig uttryck i nya former och sammanhang. Så varför lägga så stor vikt vid den? Låta den ta upp så mycket tid? Den gör ju ändå som den vill.

En speciell hand

Det har varit en intressant helg, med många olika känslor och tankar. En grym dejt med O som ledde till att han somnade på mej (nästan) och höll mej i handen. Det där med handen var faktiskt en upplevelse eftersom jag vanligtvis inte håller handen. Det kändes otroligt intimt och fint. Jag är fortfarande förälskad. Allting kommer att bli så bra. Det är underbart att träffas.

Mia jag vågar inte åka till dej än, din stad skrämmer mej. Men snart har det gått över.

Lördagen var kul, en utsökt middag hos min syster med E och C, ett besök på Babel och ett långt telefonsamtal med dej. Idag var en enda lång slappdag utan pluggande. Men ändå Mia är jag inte nöjd. Såhär på söndagkvällen känner jag att min helg inte var komplett. Så otacksamt att inte vara nöjd. Några förändringar krävs. Ska bara komma på några. Ibland känns det oinspirerande att skriva här men jag inser att bloggen behövs eftersom vi har ett behov av att komma ihåg saker vi upplevt. Jag har så lätt för att glömma. puss vän

Alla familjer är psykotiska.

Vad kul att fler och fler i vår omgivning verkar lida av samma åkomma. Så roligt att jämföra deras beteende och mönster.

Sinnesjukdom är den nya vinterkräksjukan och vissa drabbas tydligen lättare än andra. Jag har aldrig haft vinterkräksjukan men jag undrar om det är förvissning nog. Hursomhelst tänker jag inte låta andras inkonsekventa sätt påverka mig längre.

Min dag var ojämn, rubbad och ofokuserad. Jag vill inte ha ytterligare en sådan dag. Isåfall ska den åtminsone vara orsakad av mig och mina egna handlingar. Frustrationen över att vara frustrerad över något jag ofrivilligt bryr mig om stör mig mycket. I morgon är en början på något nytt. En ny tid. Sommartid. Jag firar med Fanta Exotic Thrill. Osmakligt och alldeles för sött men vad gör det när jag ler? Glöm inte att i lördagsruset ställa om din klocka.

Spence hade den fina idén att vi skulle avsluta kvällen med vin och samtal på Björns Bar. Jag nappade och tyckte det lät utmärkt. Det slutade med att han stannade på jobbet och jag åkte hem med en smaskande TJ. Det känns, trots tidigare farhågor, väldigt skönt att vara hemma. Dags att lägga deg på jäsning nu så jag kan njuta av en underbar söndagsfrukost imorgon. Utan jobbiga tankar. Puss vän!

Tentans efterbörd

Du är så snäll Mia. Jo tentan gick bra (tror jag). Men jag vill inte vänta, jag avskyr att vänta. Långsamma processer har jag alltid haft väldigt svårt för, till och med fotografi som skulle kunna vara min hobby men slutade vara det väldigt snabbt eftersom det var en alldeles för långsam process tills man faktiskt fick fram de färdiga bilderna. Även O kan emellanåt kännas som en liknande process. Fan ta vänta! O slutar snart jobbet och fan ta honom med om han inte hör av sig snarast. Känner mej nästan manisk efter tre och en halv timmes tentaskrivande och kedjesnusande.

Mia en av sakerna jag mest av allt önskar mej just nu är att du ska komma över J. Jag önskar att du inte var ledsen mer! Jag önskar att han aldrig hade nästlat sej in i ditt liv. I snart ett års tid har han av alla människor lyckats göra min söta lilla bästis till en spillra av sitt forna jag. Jag önskar att han kunde lämna dej ifred och sluta tuta in dej lögner om lämnade flickvänner. Ser du inte vilken stackars klyscha han är! Mia jag vet att du egentligen inte är svag, jag vet att du inte nöjer dej och jag vet att du vågar lämna honom. Du är en stark person och det visade du i förra veckan när du ville ha tillbaks dina lägenhetsnycklar och struntade fullständigt i om hans flickvän var hemma eller inte. Vilket nästan var synd att hon inte var eftersom det hade blivit ett ordentligt jävla slut på den här jävla följetongen som jag tror alla börjat tröttna på. Han är inte värd nån av er. Min mamma brukar säga att om man inte kan välja mellan två stycken då gillar man egentligen inte någon av dom tillräckligt mycket och borde lämna bägge. Om han ljuger när han säger att han älskar dej vet jag inte, vem vet. Visst han kanske älskar dej men då förstår jag inte hur man kan vara ihop och skaffa barn med någon annan. Hur kan man göra så mot sig själv är ett mysterium, ni har bägge tappat er självrespekt medan ni förstörde för er själva. Om han älskar dej eller inte borde inte ha någon betydelse, jag menar vad ska du göra med den informationen? Det ändrar ju fortfarande ingenting, han har ju fortfarande inte lämnat henne. Ingenting har egentligen förändrats sen i somras han håller dej bara på halster på olika sätt som nån jävla dubbellivsexpert. Jag önskar att du inte lät dej luras av honom. Jag önskar att du kunde bli glad igen och det kommer inte hända när han fortfarande finns i bilden. Du måste gå vidare nu och låta dom vara olyckliga för sej själva för du vill inte hamna där, med en sorglig, opålitlig, otrogen lögnare som varken respekterar sej själv eller andra.

Äntligen fredag och äntligen är tentan över, det enda som fattas är O. Kommer du ihåg vad du skulle skriva på en lapp och lägga i en bok? Jag tror fortfarande på det. Puss vän

Dagen efter.

Fan Maggan! J kom oväntat till jobbet igår. Han skulle inte varit där. Jag borde varit stark och kall men det fungerade bara tills arbetspasset var över. Efteråt kallade jag av frustration och ilska honom för lögnare och att allt han sagt och gjort inte är sant. Idag när allt lagt sig vet jag inte längre vad jag tänker angående det. Ljuger han när han säger att han älskar mig? Är han oärlig i sina handlingar när han är med mig? Är det han säger att han inte känner för sin flickvän felaktigt? Det känns ju inte så i ögonblicket men i ensamheten tvivlar jag. De sanna svaren, var ska jag hämta dom och spelar det egentligen någon roll?

I all depression som utspelar sig i våra dejters/killars/älskares liv så finns det tydligen en röd tråd. Att de när de mår dåligt drar sig tillbaka och stänger in sig till skillnad från oss som blir galna av ensamheten och kräver närhet. Antar att det är en ganska vanlig skillnad mellan män och kvinnor. Jag hade lite av samma konversation med J igår som du hade med O. Kul. Inte att dom mår dåligt förstås men att du och jag återigen upplever samma saker vid samma tidpunkt fast på olika platser.

K. Jag minns när jag läste ditt tidigare inlägg om ditt starka och fasta beslut att inte träffa honom och att jag då tänkte att jag visste mer än du. Ibland är även du svag. I väldigt korta stunder bör väl tillägggas. Hursomhelst, härligt att mötet var bra och att det inte efterlämnade några jobbiga tankar. Det är bara för att du är så inne i O. Jag är glad att ni träffades.

Alldeles strax är det dags för tenta och jag hoppas det går bra. Längtar tills slut på plugg och början på pengar så vi kan träffas lite oftare. Du förhöjer min livskvalitet. Puss fina vän!

Hälsningar från Ramallmö.

Godmorgon Mia. Jag har tenta om ett par timmar och är inte särskilt bekymrad. Igår var en speciell dag med mycket känslor ibland är det skönt att veta att man lever och ibland inte. Igår var skönt. K var här på en snabbvisit. Stod och ryckte i dörren för att storma in som ett yrväder. Han slängde av sej jacka och skor för att därefter ta av sej sina byxor. Nej inget sånt, han skulle bara sy i en knapp på sina byxor. Vi hade jätteroligt och skrattade åt allt möjligt som vanligt. Ger varandra komplimanger och pepp och pratar gamla knäppa minnen. Sen skildes vi åt och han efterlämnade en massa energi i mej. Han berättade att han är deprimerad men av det syntes inget för han tycker att jag är en positiv glädjekälla och en härlig filur (hans egna ord). K sa också att jag oftast spelar charader men att det syns väldigt tydligt att jag är något annat "här" och pekade på min bröstkorg. Han påstod också att jag inte tycker om någon på riktigt, att det är därför jag inte går att lita på. Vilket han kan ha rätt i men jag orkar inte tänka så långt. Istället hoppades vi att det skulle ändras i framtiden. Vi hade så mycket att prata om och konstaterade att vi fortfarande är lika varandra, vi träffas igen längre fram.

Nu till O. Ett underbart telefonsamtal. Ett viktigt, sött, fint och sexigt samtal. Dessvärre mår han fortfarande inte bra men tar tag i det. Vi ska endast träffas kort i helgen. Han ska komma hit och ta av sej kläderna, ligga i min säng med mej. Kvalitetstid. Vi skippar alla stressmoment (för honom är det mesta stress just nu, även jag.) och går direkt in på det bästa, kroppskontakt. Under samtalet berättade han om alla sina jobbiga känslor men jag sa också vad jag känner kring att knappt träffas. Han är en så himla bra kille! Jag älskar att höra honom berätta om allt han gillar med mej och jag älskar att tala om för honom varför jag gillar honom. Han är så mycket djupare än jag trodde och jag kan vara ärlig. Jag anade aldrig att han skulle vara så svår men ändå så otroligt lätt! Men i morse när jag vaknade kände jag mej generad över allt vi sagt igår.

Mia jag måste plugga nu. Puss

Mitt så kallade liv.

Jag tänkte på meningen med livet. Det var för stort. Nöjde mig istället med meningen med min tisdag. Följande har inträffat.

Jag har;

1. letat mig galen efter en utstansare.

2. ätit en osmaklig lunch

3. silat bacon för att bli av med överflödigt fett

4. saknat/längtat efter en idiot

5. diskuterat huruvida kalops betonas på första eller sista stavelsen

6. blivit dissad för ett reprisavsnitt av SATC(hoppas det var jävligt kul)

Detta säger ju summa summarum självklart att min tisdag varit totalt meningslös.
Frågan är då, hur meningslöst är mitt liv?

Whatever, för trött för att fördjupa mig i saken. Tröttheten beror inte så mycket på tio timmars arbete utan desto mer på den viljestyrka det tog att låta bli att verka alltför nedlåtande då min taxichaufför började prata om sin passion för melodifestivalen.

Ska jag gifta mig med honom kanske? Våra liv är ju exakt lika meningslösa. A match made in heaven!

Fortsättning..

Skjut mig! Jag hade ett moment då jag av lathet tittade på Gilmore Girls(ja, jag vet, min fjärrkontroll har gått sönder) och blev berörd. En tår i ögat och en rysning i min kropp. Maggan, vad är det för fel på mig? En människa som drabbas av känslomässiga svall då hon tittar på sådana program är ju upppenbart mindre värd än andra. Jag vägrar vara en sådan. Jag är INTE en sådan varelse. Behöver jag terapi eller ska jag istället anamma uttrycket; En gång är ingen gång?

På tal om en gång är ingen gång kommer jag osökt att tänka på min dejt med S. Där blir ingen andra gång. Han var trevlig och vi hade roliga saker att prata om men jag visste från ögonblicket vi sågs att detta skulle bli en engångsföreteelse. När det sedan vid ett tillfälle uppstod en kort tystnad och vi såg på varandra och jag vägrade vika undan med blicken (eftersom jag ser det som ett tecken på svaghet) tog han det som en invit. Jag såg som i slow motion hur hans ansikte växte väldigare och väldigare medans det närmade sig mitt. Jag hann tänka så många tankar, till och med skrika nej tyst. Ändå blev det en kyss. Hur många musselmunnar finns det här i världen egentligen? Jag satt tyst och försökte låta bli att se äcklad ut samtidigt som han förnöjt lutade sig tillbaka för att sedan säga det värsta tänkbara. Meningen var (ha gärna en hink tillhands) "Oh, I´ve been waiting so long to do that". Jag log svagt samtidigt som jag i lugn panik greppade min öl för att svälja ner gallan som kom allt längre upp i min strupe. Kort därefter ursäktade jag mig själv och skyllde på viktiga åtaganden som kallade.

Hädanefter ska jag kräva CV av dom jag ämnar dejta så att jag på förhand kan göra allt i min makt för att slippa dessa jobbiga och mardrömsframkallande situationer.

Annars är allt bra.

Allt som känns viktigt

Våren som den är nu är verkligen allt annat än behaglig, den får mej att rysa. Denna årstid har alltid fått mej att tänka på puberteten, ett äckligt pubertetsbarn. Något ofärdigt outvecklat med hot om något vått. Det har varit en ganska händelserik helg med mat, vin, sovmorgnar och påhälsande mödrar. Mamma är så svår. Hon får mej att längta efter en annan, någon hon var tidigare, fast det var nog jag som var en annan då. I hela min bekantskapskrets finns det ingen som verkar så ointresserad av mej som hon. Det gör mej inte deppig utan snarare uppgiven.

K är i staden med konsert på torsdag men jag sa att jag inte tänker träffa honom. Sa att jag har tenta på fredag. Det har jag. Det är ett sant beslut som jag också är nöjd med. Vad det här betyder är för tidigt att sia om men jag hade även O med i tankarna.

Längtar till O ska komma hem igen från sin retreat för jag behöver uppmärksamhet och en försäkran om att han fortfarande vill ha mej. Man borde inte våga lämna mej i så många dagar. Detta var otroligt själviskt sagt, det förstår jag. Han mår ju inte bra, men mina tankar blir till text och allt är sant. Puss Mia

Kalla fötter.

Jag blev rädd. Inför dejten ikväll. Nervös och vill ställa in men det kommer jag inte göra. Han känns avslappnad och är ju självklart söt. Försöker intala mig själv att jag är löjlig och att det kommer bli hur trevligt som helst men mitt hjärta slår ändå obehagliga dubbelslag. Längtan efter J är stor och jag oroar mig för att jag inte kommer få ut honom ur tankarna under tiden med S. Vill inte jämföra och vara fast i det som varit när jag äntligen ger mig på något nytt. Vi får väl se vad kvällen bär i sitt sköte. Oavsett så kommer det bli intressant. To be continued...

Honom ska jag behålla

Igår kallade O mej för underbar. Det va väl att ta i. Så detta visar att han inte är objektiv längre utan blind och blind är man när man är kär. Så nu vet jag med säkerhet att O är kär i mej, vilket är tur eftersom jag inte har någon lust att bli dumpad. Men är vi ihop? Nej det är vi inte och hur blir man det? Jag lovar det kommer säkert ett tillfälle då han ska presentera mej för någon vän och gör det med orden "det här är min flickvän" vilket är så himla trist. Det hade varit mycket roligare om det varit tvärtom att jag sa det här är min kille. Och varför skulle det vara roligare? Nej detta scenario får bara inte hända. Fast nu håller jag ju på att glömma att O inte är någon alfahanne och att en sån situation lyckligtvis inte skulle inträffa. Skönt. Mia det är ett kap jag har lagt vantarna på. Jag minns fortfarande torsdagens dejt, den har jag sparat innanför tröjan. Den var grym.

Hursomhelst, var på skolan och skulle lämna tillbaks några böcker för att sen handla. I butiken handlade även sötnosen från Carib, han som jag inte sett på evigheter. Han såg lite smått bekymrad ut stackarn. Sen sa vi hej men jag vågade inte stanna utan lade till ett fnitter. Undrar varför. Det lät nog knäppt. Varför gav jag upp min jakt på honom då när det begav sej? Idiotiskt. Istället lade jag ner tid på ryssen men då hade jag riskerat att missa hans lustiga förfaranden. Som när han naken plockade fram sitt dragspel, slängde upp ena foten på soffbordet och började spela en rysk visa. Det där var värt alla ö-bor och jerk chicken i hela världen.

På vägen hem igen cyklade jag förbi gamle bloggrannen, det var faktiskt en bra bit emellan oss men vi vinkade i allafall. Undrar hur länge det ska pågå detta vinkande. Fortfarande känner jag ett tvång till att tala om varför jag läst hans blogg under så väldigt lång tid. Långt mer än två år. Det känns nästan som om jag borde säga förlåt! Tycker vi går ut på en del gemensamma ställen men aldrig samtidigt, undrar om det någonsin kommer att hända. Det har ändå ingen betydelse och jag skulle aldrig säga det självmant. Istället bor det två lebb med en katt i hans gamla lägenhet. Katten kanske man fick ärva med lägenheten. Bloggrannens blogg var mycket roligare och mer intressant förr, glömmer aldrig inlägget i vilket han förklarade att hela hans hem var brunt och alla saker i det. Jag flabbade ihjäl mej. Men nu är det mest uppradat vad han gör inte så mycket funderingar. Fast han orkar väl inte längre. Ibland berättar han att han är nere, men jag kan inte finna några symtom på depression så han borde acceptera det faktum att det finns olika personligheter, vilket han säkert gör. Alltid vill man sätta diagnoser på folk men man måste samtidigt tänka på att det är en persolighet och inte en kropp, som alla vet hur den bör fungera, personligheter finns det inga korrekta kartor och affischer över.
Mia jag måste verkligen plugga nu puss vän.

Bara en idiot kan hoppas på ett lyckligt slut.

Då sitter jag här igen, med J som ständig följeslagare i mina tankar. Hur kommer det sig att jag inte tröttnat, att det här jävla hoppet aldrig verkar överge mig? Jag kastar bort min tid. Min hud blir slappare och mina rynkor fler medan jag väntar på det omöjliga. Jag borde fattat för längesen. Den logiska delen av min hjärna borde fått mig att förstå att han faktiskt vill vara med någon annan. Istället har min tröga skalle selektivt valt ut de delar som hjärtat vill ta till sig. Du har så rätt min vän, i allt det otydliga är det hela väldigt tydligt. Jag lider uppenbarligen av dyslexi när det kommer till att läsa mellan raderna.

Längtar efter att få höra om din dejt med O. Om det fortfarande är dejtar ni gör. Puss!

Ingen bra tjej

Jag är irriterad Mia. Irriterad över tankar som hämmar mitt liv. Det känns som om jag vill skrika Kom inte hit jag har inte tid! Ut ur mitt huvud! Varför ska man bygga sin tillvaro efter någon annan, det finns ingen mening med att engagera sej i nån annans liv. Mitt är mycket viktigare. Sitta och vänta på sms, bli glad över sms, vänta på ett tecken, vänta på att träffas. Nej fan heller. Jag ska inte vänta mer, jag tänker inte låtsas om regler och etikett längre för nu börjar det gå för långt. Mitt liv ska inte vara mina killar. Jag blir så arg över att man måste gå på tå, göra sej till och spela älskvärd. Men å andra sidan har jag ju faktiskt inte gjort det..hmm. Och han kan ju faktiskt inte hjälpa att han måste resa. Det är ganska skrattretande alltihop, men det gör mej förbannad ändå. Jag orkar inte. Helt plötsligt känner jag mej ledsen för det elaka jag skrivit. Ibland vet jag inte hur jag ska vara.

Ett glas mjölk, tack!

Lördagsmys med drink och ansiktsmask. Önskar jag kunde blasta nu då jag under min lilla städtur hittade fyra olika sorters choklad. Fan vad puligt det hade varit.

Jasså, du har gått och blivit okontrollerbart förälskad. Visst är det vidrigt? Hoppas du blir dig själv snart igen. Jag vet inte riktigt hur du ska lägga fram det här med presentdelen men på något sätt måste du få honom att förstå. För tillfället är ju dina krav som framtida chefshustru totalt undermåliga. Om inte han sätter dig på en piedestal inom kort bör du nog överväga att klättra upp och sätta dig där själv.

Hur går det med min unga irakier? Jag har tänkt på det och ett par önskemål(läs krav) förutom moppe mustaschen är även att han är utomordentligt bra på att städa, diska och stryka. Några planer på att lära sig svenska undanbedes vänligen då jag inte har för avsikt att konversera med barnet. Att han inte äter fläskkött bör inte heller bli några problem då jag finner det ytterst torrt och tråkigt. Tacka O på förhand för hans hjälpsamhet.

Fan ta dig Maggan om du har blivit laktosintolerant. Du förstår väl att det kan skapa osämja i vår relation. Smör är en otroligt god vän. Hoppas du inser allvaret.

J. Jag borde väl skriva något angående de senaste dagarna men jag har inte riktigt haft tid för reflektion. Det är fortfarande han. Eftersom du befinner dig i något slags kärlekstöcken kanske jag kan skriva det här utan risk för nedlåtande och cyniska kommentarer; Jag har kommit på mig själv med att längta efter någon slags trygghet. Något att komma tillbaka till efter äventyren. Jag vill kunna leka livsfarligt men säkert.

Vad är det jag har förvandlats till? Minns du när Marlena i Days Of Our Lives blev besatt? Det känns ungefär så. Krya på oss!

En öppen bok

Eftersom du blivit sambo med J så förstår jag att du inte har tid med att skriva här, men man tycker ju att du borde. Idag är det fredag och något roligt kommer att hända ikväll. Igår var O här. Kvällen började som vanligt men helt plötsligt blev det deep talk och ju längre tid det går desto mindre minns jag vad som blev sagt. Så därför utelämnar jag detaljerna och går direkt in på kärnan. Han är förälskad och hoppas på en fortsättning. Så varför göra ett sån big deal av det? Allt är ju som det ska. Jag tar tydligen upp det mesta av hans tankeverksamhet och han förklarade att anledningen till att han känner sej så stressad är jag. Att hans privatliv är stressigare än hans yrkesliv. Och han visar enligt mej alla typer av tecken på stresssymtom, pga jobbet. Så undrar hur det ser ut i hans huvud när han tänker på mej. Ja det var han som sa det. Varför är han så svår? Så länge det inte går ut över mej. Jag trodde inte killar hade sådana här känslor. Vad betyder det här? Vart ska detta leda? Vad menar hon? Vad tycker hon? Men det har O! Är det inte märkligt? Jag utelämnade den typen av funderingar i mitt tal till honom, eftersom jag tycker det ingår. Så jag sa mest att jag både var förälskad och kär i honom. Det var inte svårt alls. Men samtidigt såhär dagen efter, känns det onödigt. Varför kunde det inte förbli lite hemligt? Det är inte ofta jag låter bli att spela på nåns osäkerhet, men med honom kan jag bara inte det. Men hur ska jag nu kunna få några presenter? Nu har jag ju gett honom anledning att vara lugn. Jag är inte säker på om jag är lika attraktiv som kärlekskrank än vad jag är som manipulativ. Känns som alla tricks är försena att använda. Är det lika roligt då? Detta är något helt nytt för mej Mia, vi får se vart det bär hän. Han är på väg hit nu eftersom han glömde en grej här i morse som är viktig. Usch Mia nu är jag väldigt fundersam och vet precis hur jag kommer bete mej. Vara besvärlig och oengagerad. Upptagen av mej själv. Det känns tråkigt att behöva vara som jag.

Förälskad och förlorad

Mia du kan bara vara lugn för nu vet jag hur en defibrillator fungerar. Hursomhelst, helgen var toppen. Jag och syster gick ut för en drink, sedan fortsatte vi till O:s kompisars Singstar-fest. Ganska fort kysste O mej inför alla och det måste ha betytt något eftersom jag la det på minnet. Vi sjöng en duett han och jag, eller flera men han sa att nu ska vi sjunga VÅR låt. Så gulligt! Mia jag är förälskad. Detta är allvarligt men jag låter det komma över mej. Jag tänker jämt på honom. Vi träffas bara någon gång i veckan men det gör inget. Han är en sällsynt.

Inne i huvudet finns bara sockersöta tankar och utanpå ett leende som inte går bort. Ringer dej nu för att komma ner på jorden.

I´m feelin rough, I´m feelin raw, I´m in the prime of my life!

Maggan, vår sommar är nästintill säkrad. Bara Star Bronzer som saknas. Och lime i massor. Konstigt att vara tillbaka i staden men jag är glad. Det har varit en omvälvande tripp.

Det var en underlig flygresa hem. Hade tappat bort mina skygglappar sa jag spenderade flera timmar av aktiv undersökning. Slutsatsen är densamma som tidigare. Charterresenärer är ett konstigt släkte. Du vet den där vidriga applåden då planet landar som jag aldrig skulle få för mig att deltaga i är så sjukt konstig. Piloten gör sitt jobb! Nästa gång jag serverar en Gin & Tonic förväntar jag mig stående ovationer. Hur som helst, Bloody Mary är min nya favvo resdrink. Det känns nyttig och mättande.

Jag har inte insett förrän nu vilken slav jag är under min nya Master. Han skänker mig en masochistisk glädje som jag aldrig vill vara utan. Det är en sann romans mellan mig och Master Card.
Puss!

Fan ta mig!

Siesta och jag kan omojligt sova. Maggan, jag ar sa javla ledsen. Tankar snurrar och jag trasas sonder. Jag vill hem till min sang. Vill hem till mitt liv. Blir galen av langtan efter J och jag forbannar mig sjalv. Orkar inte med alla dom har kanslorna langre. Varfor i helvete maste jag alska just honom? Kanslan av att vara fast pa en o har aldrig varit mer pataglig. Kan nagon ta mig harifran!

Onskar jag kunde skriva om allt kul som hande igar men min hjarna har drabbats av fucking J virus och blivit blockerad. Jag vill ha sprit och dodsknark nu. Han ska bort. Varfor finns det inget sjalsligt Anticimex som kommer och tar bort oonskade och skadliga hjartekrossare och aterstaller allt till vanlig ordning?

Hur mar du lilla sjukling? Hoppas du blivit battre. Lycka till med tentan imorgon. Dagen efter pratar vi lange. Puss snutt!

Febris et solum

I så fall tycker jag att du kan tända eld på bägge två. Då håller dom nog flabben. I mitt febriga tillstånd kryper ynkliga tankar fram. Varför kan inte jag som alla andra sjuka få krypa ner i sängen? Tänk att få bli ompysslad och omstoppad. Har börjat misstänka att det är datorn eller papper som gör mej sjuk.

O ringde nyss! Helt utan anledning! Första gången. Så himla gulligt av honom. Jag berättade att jag var sjuk och han var så söt. Sen efteråt när vi lagt på blev jag sur för att han inte föreslagit en träff. Sen Mia, tänkte jag om! Alltså självklart att man inte frågar en som är sjuk om hon vill ses! Som att jag skulle veta vilken dag jag blir frisk! Jag blev så stolt över mig själv. Att jag sakligt och utan verklighetsflykt kunde vara så rationell! Känner mig som en ny människa. Men en sak kan jag säga och det är: Vänta bara.. Snart kommer jag behöva dramatik. Som mjukstart kan jag ju lägga band på mej själv och inleda med ett charmigt men förvånande drama. Något som passar in, t ex något jag kräver. Hmmmm..

Mia du måste komma hem nu. Jag orkar inte vänta till söndag kväll.

Shrove Tuesday... on a Thursday..

Missade pannkaksdagen sa imorgon blir det upp tidigt och gradda. Mmmmm.. massa lonnsirap pa. Onskar jag hade nu, inget att ata forutom en hel kartong med turkisk peppar. Salmiakki.

Jag haller pa att bli galen pa min forvirrade och jobbiga foredetta. For att inte namna hans inneboende. Han lider av vanforestallningar och hon ar helt enkelt bara trog. Anstranger mig verkligen for att inte fa ett utbrott aven om det inte skulle vara helt oberattigat. Kanske flyttar jag ut pa fredag.

Givetvis ar jag glad over ditt sommarjobb. Aven om gladjen inte ar helt odelad. Jag kommer och halsar pa oavsett. Du far skjutsa mig till Ribban innan jobbet sa vantar jag dar tills du slutar. Langtar efter vin och ostkvallar pa kyrkogarden medan solen gar ner over gravstenarna. Hoppas sommaren kommer snart!

Finska pinnar.

Angående den finske poeten och brevskrivaren så tyckte jag att jag skötte det på bästa möjliga sätt. Jag försökte vara trevlig först men sen blev jag bara så trött. Vilken galning, skönt att "göra slut" hundratals mil ifrån honom.

Igår hände något fantastiskt sött och betydelsefullt. Jag och O skrev sms till varandra exakt samtidigt! Hade inte hörts sen söndags då han lämnade lägenheten. Är inte det intressant?!

Mia jag har blivit sjuk. Stressen har tagit sig fysiska former, snorig och febrig sitter jag och försöker koncentrera mej. O boy..

Jag har fått sommarjobb. På min gamla praktikplats, inte på gökboet utan i ghettot. Dom ringde så nu ska jag bara bestämma mej för hur mycket jag vill jobba. Hoppas du bli glad för min skull, ingen annan verkade särskilt imponerad. Helst vill jag inte jobba alls utan mest ha sommarlov, som jag ju faktiskt brukar ha, men inser att det inte är möjligt. Måste slava och överge mina förmiddagar på stranden. Underbara sommar. Vi ska dock spendera så mycket sommar som möjligt ihop vän. Beträffande våra uteblivna semestrar så är det A:s fel. De senaste åren i alla fall.

Stackars farfar, vi bokstavligen knuffade honom i graven. Fast vänta nu..Tyckte vi inte nyss att vi förgyllde hans ensamma liv med våra söta upptåg? Men det kan vi ju försöka lura i nån annan. Puss bästa lilla vän!

In vino veritas..

Din finska van maste ha flytt fran nagon slags instutition. Trodde jag beblandade mig med vettvillingar men han tar verkligen priset. Forbarma dig over honom och skicka ett brev. Du kan hitta fardigskrivna pa natet.

Min vinflaska har gatt fran full till tom i vantan pa att molnen skall skingras. Solen skiner numera inuti mig. Hur kommer det sig att vi inte varit pa semester tillsammans sedan vi var 15? Ar det kanske skuldkanslor over att ha paskyndat min farfars bortgang? Vem vet.

Du ar en saga for god for att vara sann.

Puss!

Barbone.. mmm...

Fly faltet! Fort!

Nej, skojar bara men du bor vara pa din vakt. O lider formodligen av nagot perverst oidipuskomplex. Har du fragat om relationen till hans mamma? Tror du finner dina svar dar. Antagligen har han aven en aldre syster som i sina tidiga tonar fann det ytterst amuserande att kla ut sin forsvarslosa lillebror i klanning, lackskor och lappstift for att sedan tvinga honom att snurra infor hennes fnissande vaninnor. Inte konstigt att pojken blev forstord.

Vad ar det egentligen med dig och killar med konstig karlek till sina modrar? Forst Jeppe och nu O?

Har annu inte hunnit ga igenom Finlandskorrespondensen men betygar att jag inom kort kommer atervanda med ett utlatande. Jag har fatt solsting. Puss.

Att sno några ensamkommande flyktingbarn.

Och O??? Jag träffar honom en gång i veckan. Nån gång blev det två. Vi planerar aldrig något långt i förväg. Menar du att du tror att jag inte hinner träffa dej för jag planerar in honom? Det kan du glömma. Jag pluggar varje jävla dag och någon enstaka kväll klämmer jag in en dejt. Om du bara hade bott här hade jag klämt in dej! Så sluta hitta på att jag inte har tid att träffa dej på grund av O!

Du menar att du fantiserar om J? Hmm intressant problem. Du är otillfredsställd, det är min diagnos Mia. Du borde omgående ligga innan du är förlorad helt och hållet.
Jag skulle vilja att du träffade någon framgångsrik. Vi måste ju uppfylla våra framtida planer.

O är en flört med verkligheten och framtiden. Fy vad nervöst. Han kanske visar sig vara ett svin. Eller jag! Mina true colors. Eller har jag lagt mina gamla mönster åt sidan? Mia du måste komma hit snart, vad sägs om nästa helg?

Himlen är strålande blå, en halv minusgrad. Ska jogga ikväll och tänka på jeansen. O:s ex ser ut som en fröken sverigedeltagare från -97. Hon är lebb numera. Dessutom har han flertalet lebb-bästisar, undra om det betyder något? Han gillar tjejer så mycket att han vill att dom tjejer han gillar ska gilla tjejer eller? Han nämnde i lördags att han vill ha massor av barn. Bara flickor. Mia vad har jag gett mej in i?

Prison Break..

Minns du att du trodde det aven nar jag och Spence akte till Ibiza. Det har ar om mojligt annu mer avlagset. Daremot sa vill jag ligga. Jag brukar aldrig fantisera om killar jag ar kar i. Sexuellt menar jag. Nu gor jag det. Jag ar forlorad.

Var pa mitt gamla jobb idag och drack drinkar med min fore detta manager. Han ar sjukt sexig. Vi hatar varandra.

Pa torsdag kommer en av mina vanner hit fran Barcelona. Yay! Roligt sammantraffande att han kommer samma vecka som jag ar har. Vi ska till karnevalen i Santa Cruz. Den nast storsta i varlden. Ar du pa?

Fan Maggan! Nar ses vi? Finn plats for mig mellan tentor och O! Puss van!

Beat it punk!

Va kul allting låter! Skönt att den där inneboende inte bor här för då hade jag varit hemlös. Med tanke på att jag två gånger de senaste månaderna sysslat med operation "försöka bränna ner lägenheten". Det var så hemskt. Har vilat mitt trötta huvud från plugg ett par timmar ikväll, var hemma hos syster och hennes lilla husdjur ninen. Rotade igenom hennes skafferier i jakt på godsaker. Tänker på godis så ofta nuförtiden, och har inte joggat på över en vecka på grund av mitt hektiska pluggande. Prioriterat vilopauser istället för joggpauser. Fan alltså. Fan ta alla om jag blir fet nu. Vågar inte prova min mall dieseljeansen. Beach 2009 närmar sig med stormsteg och så gör även fettet. Så går det när man tvingas sitta ner på sin bak hela dagarna.

Just det..dejten. Den var toppen! Kul, intressant, spännande och hett. Och romantiskt.. ja Mia. Fortfarande bubblig. Förutom att han släppte bomben "jag tål inte mögelost" Vi tog en tur till butiken efter förrätten eftersom jag vägrade servera varmrätten utan en liknande ingrediens. Jag vet utbrott! Avsky honom inte Mia, det är inte hans fel det är hans mammas. O tycker att jag är snäll! Där ser du! Jag kan vara jättesnäll utan att märka det. Du uppskattar inte mej tillräckligt Mia.

Erkänn att du kommer ligga med kåkfararen. Du är i ett fjärran land och exet är nära till hands. Ha!

Jag vet inte längre vad jag ska säga om J. Hoppas att han läser detta, att du kommer ligga med ditt ex. Varför har J slutat bo utomlands? Har hört att Tibet är ett trevligt ställe.

Alla sover. Allah med.

Jag saknar dig med!! Trakigt att vi inte hann prata om din dejt med O. Om en vecka kommer det kannas avlagset och du kommer glomt detaljer. Vill veta allt! Han star inte sa hogt i kurs hos mig just nu pga av alla uteblivna presenter men du kanske kan mjuka upp min dommande sjal med romantisk information.

Sjalv ar jag framme pa min destination. Det har varit en intensiv resa och dag och jag kan inte minnas senast jag var sa har utmattad. Vantade uppe tills alla gatt och lagt sig sa jag kunde fa lite tid for mig sjalv.

Anita hamtade mig pa flygplatsen, sen som vanligt men gyllengula solrosor kompenserade sen ankomst. Hon ar sa kul. Vi tog en liten roadtrip och pratade konstant i munnen pa varandra. Sa otroligt roligt att se henne igen.

Marc motte mig utanfor hans nya bostad i The Heights. Trevligt att ses igen efter sa har lang tid men jag onskar att jag hade hotell. Vi skvallrade lite innan jag slumrade till pa terassen medan solen gick ner.
Kvallen har sedan forflutit lugnt. Bestallde delivery fran mitt bakfylle hak. Mums. Tva stora bagare med Haagen-Dazs rakade folja med sa jag har blastat, atit glass i mangder och skrattat till Little Britain in America.

Holl pa att glomma bort M's inneboende. En 18 arig engelsk flicka som nyss holl pa att branna ner lagenheten. Hon ville vara en god vardinna och fritera hemmagjorda Pommes. Hon vantade pa att oljan skulle borja koka innan hon la i potatisen. Brand! Slackt nu. Stackars lilla barn som inte vet battre.

J har spelat en alldeles for stor roll i mina tankar idag. Kanns som han ar sa langt borta men egentligen sa ar han ju alltid det. Imorgon blir det nog battre. Karnivalen har borjat. Puss!

Jag är tillbaka i världen.

Så skönt att vi twins är på toppenhumör numera, funderade ett par ögonblick tidigare om ECT-behandling skulle göra susen för oss. Bra att du inte går med i Jehovas Vittnen eftersom de antagligen är emot terapi utanför rikets sal. Att berätta om hur man verkligen känner och tänker har vi fått bevisat som en god idé. Det kan vara ett steg i rätt riktning gällande din och J:s relation eller icke-relation. Ett fridfullt lugn passerar över oss och jag slås av hur synkroniserade vi är Mia. Vågor från respektive gata fladdrar i etern för att påverka. Mina psykologiböcker skrämmer mej inte mer och jag kan med ett nästintill nöje plugga in sidorna. Nog om flummeri.

För vad som just nu framstår som verkligt i mitt inre är O. Vill inte analysera utan nämna hur skönt och ärligt kul det kan vara att upptäcka en annan person. Att lyssna med intresse på någon har varit mej främmande så länge nu och det ingår i den process som startats inom mej. Skrev jag inte nyss att det var nog med flummeri? O var här i fredags och fick en utsökt middag med bra vin till, vi hade så himla roligt. Natten och påföljande morgon var hetta hett (ett uttryck med ursprung i tiden med K jag återigen med sanning kan använda mej av)I sms från havet O befinner sig på undrar han om jag vill och kan träffas på torsdag. Vill?! Han (jag egentligen) är trots allt värd ett par av mina väldigt dyrbara timmar som ju läggs på tentaplugg. Det tar emot men visst kan jag väl vara mer effektiv än vanligt för att känna hud i en liten stund? Jag vill inte stå emot.

Lorenzo Borghese.

Hjälp! Fågelattack utanför mitt fönster. Känns som om jag är med i en Hitchcock film. Trodde dom skulle attackera mig när jag var och hämtade mat men jag överlevde utan en skråma.

Annars har dagen varit förunderlig. Trots så mycket känslor inuti och en ovisshet som egentligen borde driva mig till vansinne, känner jag ändå ett härligt lugn. Pratade med J igår och det finns inte längre något som är osagt och han kan inte på något sätt inte förstå hur mycket han betyder för mig. Vad sedan han känner och vill är inget jag kan påverka. Hoppas på en ros.

På söndag far jag till sydligare breddgrader och leker lite med gamla vänner. Var tveksam länge men nu känns allt bra. Jag behöver nog det här. Hoppas verkligen på varmt och soligt strandväder. Jag är ju vit som mozzarella.

När ska vi träffas? Längtar efter timmar av prat i ett mysigt kök på Kamrergatan. Ciao Bella!

Ps. Jag har ändrat mig angående mitt beslut att gå med i Jehovas Vittnen. Rikets sal får vänta.

Be afraid. Be very afraid.

Snart kommer jag träffa J. Fan vad jag är dum i huvudet! Det var inte ens meningen att han skulle jobba idag och hade jag bara sagt ett enda tvekande ord till Spence så hade det förblivit så. Men nej, jag ska ju bevisa att jag är så jävla stark och oberörd. Vet om att jag kan spela för en kväll men vad händer sen när jag kommer hem. Tystnad och tankar är ett omaka par. Livsfarligt.

Tänkte på det här med Alla Hjärtans Dag presenten igår. Jag har aldrig känt mig rädd i T:s närvaro men kanske är det här inte helt normalt. Eller är det jag som blivit så skadad av denna cyniska värld vi lever i att jag helt blandar ihop vänskaplig omtanke och uppmuntran med psykotiskt beteende? Han ville kanske bara vara snäll? Det kanske till och med är så att han gillar mig men det är ju faktiskt inte samma sak som att han kommer mörda mig.

Kan du sluta prata med S nu eller!!!

Hemligheter.

Jag tänkte vad roligt Mia att du ser fram emot min dejt. Sen tänkte jag att gud va skönt att han inte kommer förrän åtta men kl är ju redan FEM! Har plötsligt massor att förbereda. Annars är mitt huvud tomt, tömde precis ut det hos "välgöraren". Inte tänka, inte tänka. Bara på menyn, vinet och dukningen. Hoppas han står ut med temat rosa. Vilket jag är helt övertygad om att han gör. Vad svamlar jag om?. Ikväll är det bäst att jag håller mun, intet att avslöja. Vem är intresserad av ett psykfall?

Varför så vaken?

Sen natt men trots utmattning kan jag inte somna. Kanske är det inte sant men det sägs att om man vill något tillräckligt mycket så verkar hela universum till ens fördel. Varför verkar det inte gälla mig? Jag har tänkt igenom fördelar och nackdelar och ändå kommit fram till samma sak. Jag vill det här. Oavsett allt som hänt så tror jag att det här är det rätta. Kan jag ha så fel? Självklart så pratar jag om jävla J. När ska han inse att hans felaktiga beslut förstör min lycka? Kan han inte bara fatta!

Jag vet inte om jag kommer genomföra det vi pratade om tidigare men det var skönt att höra dina ord. Du hjälpte samtidigt som du överraskade mig. Visste inte att vi fortfarande kunde förvåna varandra.

Alldeles snart är det dags för din middag med O. Jag vet att du kommer imponera med dina färdigheter inom den kulinariska världen. Resten väntar jag med spänning att få höra om. Jag ser verkligen fram emot er dejt.

Varförkanjagintefåliggabredvidnakenhud¤%"#%?)/%¤

Jag ger upp! Tar mig en tredje läskotini och bänkar mig återigen framför detta mähä till dator som vägrar skänka mig någon som helst glädje varken i form av mail eller inlägg. Är detta någon slags konspiration gentemot oss? Varför förvägras vi uppmärksamhet av våra respektive dejter då vi för en gångs skull ansträngt oss?
Den sexuella frustrationen hjälper fan inte saken heller. Hur svårt ska det vara att få ligga?

En delikat fråga.

Du jag är inte så övertygad om din idé eftersom O lockar mer. Hur ospännande det än låter så har jag börjat välja EN istället för alla de ställen mina ögon dras till. Nu återstår ju frågan om O tycker detsamma. Då mina behov av uppmärksamhet inte alldeles har tillfredsställts de senaste dagarna har jag anledning att tveka. Detta är vad jag menar med hur ansträngande det är att ha en crush på någon. Det tar upp så mycket tankeverksamhet och energi, var fan är min belöning?! Ok ok att jag sa att jag absolut inte kan träffas innan tentan på onsdag men han kunde väl åtminstone försöka övertala mej, och sen kunde jag fått säga nej. När jag diskuterade detta med min bror A menade han på att om O hade försökt övertala mej hade han varit en idiot som inte tog mej och mina studier seriöst. Detta eftersom O själv ju har varit student och inser allvaret i att tentaplugga. Så enligt bror är detta ett tecken på att O gillar mej. Och jag försöker att anamma detta. Det är så jobbigt att bry sej Mia. Allt var så enkelt nyss. Varför hänger jag upp mej på småsaker? Jag tänker inte vara en jävla brud längre! Passar det inte så stick ska bli mitt återtagna motto. Har ju ändå ett antal armar att återvända till. Men jag vill ha O! För varenda ord jag skriver skäms jag än mer. Jag orkar inte ens kommentera sexiga rockpojken i lördags som nyss fyllt tjugo och som fann mej på facebook dagen efter när det enda vi upplevde var 30 sekunders småprat. Jag har alltså behållit tron på min dragningskraft. Den finns där än och ingen ska ta den ifrån mej inte ens ett eventuellt dumpande från O:s sida. Någongång ska väl bli den första i mitt vuxna liv. Nej fan heller att det ska! Aldrig mer Mia ska du få se ett liknande deppigt/patetiskt inlägg från mej.

Dejt tack!

Helgen är över. Den har varit intensiv och väldigt trevlig. Mina syskon har ju som du vet varit här på visit och trots farhågor om diverse bråk och svår blodutgjutelse är jag glad att kunna meddela att min kära mor fortfarande har tre barn. Jag och min syrra var ute tillsammans i fredags för första gången någonsin. Klart att vi hängt på The Golden Horn i Osby ett par gånger men det kan jag faktiskt inte räkna. Det är ju som att sitta på mentalsjukhus och lyssna på Kenneth and the Knutters. Hur som helst var det väldigt trevligt och jag hoppas det här är början på något nytt. En mer mogen syskonrelation kanske. Även min bror och jag hade det trevligt även om så mycket som en minut till med någon av dem antagligen varit overkill. Och risken för våldsamma utbrott överhängande.

Har precis komposerat ett kort mejl till Herr P som förgyllde min tillvaro häromdagen med ett ytterst överraskande och upplyftande brev. Som om han läst mina tankar men tröttnat på att vänta på mina beslut som aldrig ägde rum mer än i mitt förvirrade huvud. Hoppas innerligt det här leder till en träff inom kort.

Hur går det med Blondie? Du har ju fortfarande inte spenderat intim tid med O i nyktert tillstånd, vilket i hans ögon är kriteriet för ett förhållande, så då har du ju fortfarande möjligheten att få uppleva spänstig och nästintill orörd hud. Tänk dig lilla rockpojken helt naken och osäker i ditt våld. Mmm...

Roa mej!

Jag for runt i lördagstrafiken för att handla mitt bubbel och diverse andra nödvändigheter när det på hemvägen hände något märkligt. Jag cyklade på trottoaren förbi KB och där stod Sebastian Tellier utanför sin buss. Han hade grått hår och en avskyvärd jacka på sig, en skidjacka från typ -92. Det märks att jag inte är alltför bortskämd med kändisspotting. Hursomhelst, ikväll kommer min tokiga väninna S hit vi ska gå på rockklubb.

Inget spännande har hänt eftersom jag spenderat hela veckan framför mina böcker. Min bror A ringer som vanligt med jämna mellanrum för att via facebook visa bilder på sina dejter. Detta gör han för att få veta om jag tycker dom är snygga. Jag vet ingen som dejtar så mycket som han gör. Nyss undrade han om han blivit dejtingskadad, att det bara är jakten som är kul och att det är därför han aldrig börjar gilla någon på riktigt. Hur ska jag kunna veta det?

O har tappat sin mobiltelefon så inga sms från föräldrahemmet är att vänta. Fick ett mail, det räcker inte.

Mia kan inte dina syskon åka hem så vi kan prata?!

1 timme senare..

Ingen vinst! Hur är det här möjligt? Jag är ju för fan olycklig! Måste trippelkolla..

Vem vill bli miljonär?

Att åka hem till ensamheten var inget alternativ då den där meningslösa ledsamheten kom krypande. Tänkte att jag istället skulle vara ute och florera. Det är lättare att hålla skenet uppe i sällskap av andra än bara sig själv tänkte jag. Var till och med övertygad om att jag var bra på det. Döm om min förvåning när NN helt plötsligt ville dra mig upp ur mitt miserabla tillstånd och pigga upp mig på alla möjliga, och omöjliga, sätt. Själv trodde jag att jag spelade min roll så väl att jag förtjänade en Oscarsnominering. När motsatsen var på väg att bevisas ringde jag efter taxi.

Glädjen och lyckan över incidenter gällande K, vilket jag även tänkte på igår, har aldrig varit så här enkel och spontan. Det har alltid funnits bakomliggande tankar, som trots det härliga som inträffat i nuet, alltid lurat runt hörnet. Det här är äkta på ett annat vis. Inte för att det på något sätt innnebär att inte K längre är den du väntar på.

Köpte en Trisslott på vägen hem. Du vet väl vad dom säger om tur i kärlek och tur i spel? Ska köra "Ensammast i Sverige" nu och se om du hade rätt. Hörs vi inte inom kort är det för att jag skrapat fram en storvinst och helt glömt bort dig. Puss!

En lejonhonas bekännelser

Med tanke på din fadäs har jag känt mej tveksam inför hur mycket jag har lust att utelämna mina tankar och åsikter. Några är (var) hemliga men andra är åsikter jag inte räds uttrycka offentligt och de dom berör förtjänar ändå att få det kastat i ansiktet. Detta snokande får mej att minnas min storebrors aldrig sinande intresse för mina lådor och dagböcker trots att jag skrikande och bitande bad honom låta bli just för att det är ett sådant ofint sätt att skaffa sej information på. Vad du hittar är vad du får, då är det försent att ångra sej. Vad det innebär är inte mitt problem. Jag är bara glad över att jag inte är inblandad i somligas smutsiga byk.

Ja Mia, min vän. Själv är jag också förvånad över min bubblighet igår kväll. Fnissandes cyklade jag hem i mörkret och kylan som inte berörde mej, jag kunde lika gärna ha cyklat hem genom Gaza utan att märka någon skillnad. Jag och O hade en förträfflig tisdagsafton på tu man hand. Goda människor som ger mej utrymme och uppmärksamhet står just nu högt i kurs. I en hel timme var jag på väg hem men hindrades av miljoner sinnesförvirrande kyssar ända ut i trapphuset. Om ens någonsin säger du? Nej Mia du har bara glömt. Självklart har jag varit förälskad förut. Till exempel K, lät jag aldrig så glad? Minns du inte i höstas? Eller det var bara att kämpa för livet mot kuddar och knivar? Gårdagens möte hos O var inte bara förlustelse utan också avsett att göra effekt och sätta avtryck. För jag vet att i staden Stockholm lurar dejter och ex, det gjorde det till och med på A:s tid. Över helgen antar jag att jag inte behöver ägna mej åt revirtänkande eftersom O ska besöka sina gamla föräldrar, i den avlägsna byhålan finns det säkert ingen liten hoppa som kan sno åt sej av mitt fångade byte.

Vilken fruktansvärt tråkig dag detta varit. Trodde knappt jag skulle stå ut ett tag. Här i hemmets tysta vrå har hungern gjort sig påmind men trots att mitt kök har mer än gröt att erbjuda finns det inget som lockar. Önskar jag vore tröttare så jag kunde somna snabbt och vakna till imorgon. Har så mycket att förbereda inför helgen så det känns skönt att vara ledig imorgon. Funderar på att messa S och se vad han har för planer för kvällen. Har i och för sig inte svarat på hans två senaste meddelanden men har svårt att tro att han skulle hålla det emot mig. Onsdag.. Hmm.. Han jobbar säkerligen.

Så förunderligt att höra ditt bubbliga och berusade prat tidigare ikväll. Är faktiskt lite förvånad över alla dessa känslor. Kan inte minnas sist jag hörde dig såhär. Om någonsin. Fan vad kul!

Pratade med min syrra och vi är helt överens angående fredagen. Om jag ska vara ärlig så hoppas jag att det blir bara hon och jag. Fast det är väl för mycket att begära. Puss Maggan hoppas du drömmer om O.

Jag vet..

..att jag sagt för mycket. Oavsett så vill jag inte att det här ska ta slut. Jag är beredd att uttrycka hotelser och till och med begå kriminella handlingar för att vi ska kunna fortsätta som vanligt. Tro mig min vän, det här kommer snart vara löst.

Är äntligen hemma från jobb som följdes av djup konversation med Spence. Mycket intressant vill jag påstå. Imorgon ska jag berätta för dig vad han gjorde med vår "I´ll stand by you".

Pratade med G idag. Han förväntar sig någon slags fest på fredag. Dagen då min syster och hennes pojkvän, min gamla vän, kommer. Jag har ingen lust att umgås med pälshatare så jag måste på något sätt avstyra det hela.

Önskar jag kunde skriva mer men min hjärna är alltför vinpåverkad. Mat lockar. Sen säng. Puss!

En sucker för O

Lördagen var toppen. Jag och O hade stämt möte på en bar på Davidshallstorg, ett trevligt ställe. När jag klev in genom dörren och såg O blev jag mycket glad Mia. Naturligtvis hade jag först låtit blicken svepa igenom lokalen som om jag inte redan genom fönstret sett var han satt och väntade. Iklädd min rävpäls kände jag mej extra tjusig och efter tusen komplimanger inledde vi en intressant, lätt nervös och flörtig konversation. I min för tillfället lustiga hjärna skedde något ovanligt: JAG kände för att göra honom glad och öppnade mej angående det faktum att jag tycker han är annorlunda och spännande. Talade om för honom att jag fann honom intelligent och att det är tilltalande att han är expert på det han sysslar med, och att han dessutom är så bra på att lyssna och inte bara maler på om sig själv. Ja, allt det sa jag och det var hur lätt som helst. Två glas vin senare gick vi hem till honom och snöade in på musik, på tal om snö så började det snöa på natten. Återigen befann vi oss i salongen och sjöng med bubbel i glasen. Vi dansade dessutom en tryckare. Av någon anledning somnade vi på hans soffa, ansikte mot ansikte med armarna om varandra. Vaknande jag vet inte hur lång tid senare och la oss på hans säng istället, fortfarande fullt påklädda. På morgonen ångrade vi oss att vi somnade med kläderna på eftersom vi gått miste om det sköna med varm hud. O nämnde mer än en gång att jag somnat i hans armar. Och allt det här jag har skrivit om Mia genomgick jag utan minsta lilla obehag. Jag tyckte om allt! Ingen kyss eller blick från mej var falsk. Såhär är det när man fattat tycke och blivit intresserad av någon. Efter långa passionerade avskedskyssar cyklade jag hem genom ett polarkallt Malmö. Jag både gillar och avskyr att han går omkring där inne i huvudet. Får dessutom lite dåligt samvete över K. Man spelade honom på radion idag och jag funderade. Undrar vad som händer härnäst.

Tråkigt att Spence blev kär i mej, det måste vara så tråkigt med obesvarat intresse. Men som han och jag sa på telefon, efter jag berättat om mina icke existerande romantiska känslor inför honom, så ska allt vara som vanligt när vi möts. Han och jag är ju bara vänner genom dej. Så egentligen är jag och Spence bara bekanta.

Ser inte fram emot en vecka med enbart tentaplugg igen. Det känns som om jag alltid har tentor, vad är det för fel på examinationsseminarium?! Tyvärr vet jag inte om O är i staden i veckan eftersom jag inte minns vad han sa. Så betyder det här att jag inte har någon dejt att förgylla vardagarna med? Fy vad trist. Puss puss Mia

Momentary relapse..

Jag skakar och mår illa. Längesen baksmällan var så här fysisk. Mitt kappfoder har gått sönder och det hade slunkit igenom mynt så när jag gick för att handla lät jag som en sparbössa på promenad. Beställde en 150 grams hamburgertallrik med extra ost och gjorde en hemmagjord dipsås bestående av creme fraiche, sweet chili och remoulad. Vidrigt. Jag vräkte i mig.

J ringde precis och jag kom på mig själv med att vara lite generad över gårdagens händelser. Minns tonårstiden då ff betydde föräldrafritt. Vad är det för fel på mig? Ångesten över mitt lilla återfall försvann dock förvånansvärt snabbt vilket jag är väldigt glad över. Hade verkligen inte orkat med det idag. Tycker det känns skönt att det är så mycket enklare att prata om J med dig nu. Innan så undvek jag det och jag har precis kommit på varför. Att erkänna för dig är ju samma sak som att erkänna för mig själv och i förnekelsens dimma var det mer än jag klarade. Synd att jag är så svag ikväll annars kunde jag åkt och lämnat hans kvarglömda glasögon.

Undrar lite över det här med Säpo. Vi vet ju att dom lyssnar av våra telefonsamtal men tror du dom hittat till bloggen än? Skulle vara bra att veta om det är säkert att avslöja saker här eller ej. Hoppas O är värd allt det här. Du inser väl att det även är mitt liv som kommer att ändras för all framtid. Nåja, säkerligen till det bättre. När det börjar droppa blod från ölkranarna på jobbet bör man kanske överväga någon slags livsförändring.

Inget nytt kan hända mer

Vän, efter att ha läst ditt inlägg och eftersom kl bara är elva på morgonen låter jag bli att ringa. Det kan verka oroväckande att du tror det först är nu du börjar leva destruktivt. Tänk efter Mia, vad värre saker kan du utsätta dej för? Alkohol är ju rena barnleken jämfört med en blivande pappa. Alkohol kan man ju åtminstone räkna med, ta för givet att det ska ge effekt. Stackars liten, men jag vet att du kommer över honom fort med tanke på tvåveckorsprincipen. Det är en vetenskaplig kohortstudie med signifikanta siffror utförd av oss, Dr M och professor M. Och vi har aldrig fel. J är ett mähä, det är vår slutsats utan studie.

Anade av ditt samtal igår att Spence kommer innebära bekymmer, har du några idéer? Om människan kunde ringa istället för att gulla sig på facebook, kanske jag kunde få en chans att avbryta hans romantiska tankegångar. Helst vill jag bara få det att rinna ut i sanden och jag var så nära att lyckas ända tills du ingjöt dåligt samvete i mig och jag tvingades spela charmig. Och nu verkar han hoppfull! Mia det är ditt fel! Du får göra slut åt mej.

Mitt enda återstående dejtmaterial har jag vissa svårigheter med. Eftersom jag endast är bekant och i stånd till två sorters uttryck kan det för det motsatta könet vara svårt att förstå att jag faktiskt har ett visst intresse för att starta en serie dejter. Jag kan bara vara befallande, i detta ingår även att vara aggressiv, när jag vill ha något (t ex en ny träff) eller kan jag vara kall, när jag inte vill ha nåt. Och jag kan inte visa något av ovanstående eftersom det inte är accepterat beteende. Så jag har inga omvälvande news angående O. Jag ska skärpa mej lite, försöka vara gullig och varm. Ring när du sovit ruset av dej Mia. Puss!

Fado..

Det är slut nu. Mellan mig och J. Jag vet att när du läser det här så kommer du tvivla. Jag tvivlar också. Eftersom det inte är så här jag vill ha det. Vi jobbbade ihop idag. Höll våra avstånd. Maggan, jag är helt förstörd. Men jag har vin. Drack mycket sprit efter jobbet idag och tänkte på alla de faror som lurade. Ingenting spelade roll. Mitt enda mål var att bli full, och lycklig. Jag har, för stunden, lyckats.

Har funderat på att tatuera mig. En stor tatuering på sidan, där som din måne skulle vara. Allt jag vill nu är att få känna fysisk smärta. Något som tar bort allt det onda inuti.

Fick meddelande av S igår. Han från Sticky, du vet. Hade jag känt mig lite snyggare idag hade jag ringt honom så vi kunde gått ut ikväll. Jag vill leva destruktivt nu. Ingen och ingenting betyder någonting. Uttrycket; Att dränka sina sorger, har aldrig haft en större innebörd.

Och så till Spence. Min vän, jag tror vi har ett problem. Har har hittat känslor. Fan oxå. Vi löser det på bästa sätt.

Partner in crime

Det är en ny dag. Uppe halv sju för att bege mej ut till hamnen för obligatoriskt seminarium. På hemvägen var det iskallt, ögonen tårades men jag susade fram med toppenmusik i ipoden och kände mej fri. Medan jag cyklade funderade jag över varför jag är så fascinerad och älskar att göra förbjudna saker. Det tilltalar mej att befinna mej på gränsen, kanske har det med min barndoms längtan efter att bli skrämd. Det kan till och med mina syskon intyga, att jag ville bli skrämd. Ungefär som att jag tycker om att göra och säga saker som är fel, bara för att förvåna andra samtidigt som jag faktiskt är övertygad om att ha den åsikten, i det ögonblicket. Att jag kan vara tvärtemot, en önskan om att få vara en rebell i det sällskap jag befinner mej i. En tjusig rebell som ändå går hem i alla salonger. Är dom tysta är jag högljudd, är dom sjabbiga är jag elegant, är dom snobbiga är jag provocerande. Samtidigt som jag skriver detta inser jag att det är för att jag vill vara märkvärdig och sticka ut. Men det kan inte förklara min faibless för olagligheter som att bära vapen och önska mej en pistol. Eller att träffa män som underhåller mej genom att vara vara på gränsen till dårar. Jag älskar det. Mia vi måste träffas snart.

En potent cocktail

Lugnar mina nerver?! Att du träffar en man som du tycker om så mycket att du glömmer mej, varför skulle jag vilja det? Först ska vi ha roligt. Hellre lugnar jag mina nerver med p-piller och rödvin, fast inte samtidigt men bägge fyller en nervlugnande funktion.

Igår hade jag stämt träff med N, min iranska väninna från Köpenhamn. Det var längesen vi sågs, som vanligt när jag träffar henne håller jag mej innanför korrekta ramar. Jag utesluter ungefär mycket mer än hälften av alla historier och återberättar bara de bra, normala och gulliga delarna av mitt liv. Ärligt talat är jag inte säker på om hon hade accepterat mej som jag är. Men hon är så trevlig och underhållande, dessutom är hon min raka motsats vilket jag finner mycket intressant. Snart ska hon bjuda in mej till sin pojkvän på vattenpipa och diverse iranska tilltugg. Det ska bli första gången jag träffar honom och jag ser fram emot det trots att jag har avskytt honom i nästan tre år. Han är en typisk manipulativ, trångsynt grottmänniska.

Jag är helt slut och måste powernappa innan jag sätter igång med en massa projekt. Skriver mer ikväll Mia ha det bra på jobbet!

Förresten..

Tros du man är i riskzonen om man sköljer ner sina P-piller med rödvin?

Tryffel=Gud

Äntligen hemma från jobb! Det blev så sent. När allt var städat och klart insåg jag att jag hade viktiga beställningslistor att skriva. Fan, fan, fan, tänkte jag, men det var ganska mysigt att gömma sig i köket med papper, penna och ett glas exklusivt Barolo vin. Väl hemma satte jag direkt på ugnen och tillagade en förträfflig nattsupé. Med extra tryffelsalt. Maggan, den dagen jag träffar en man och säger att han är lika underbar som tryffel kan du lugna dina nerver. Då har jag träffat rätt. Då är mina dagar som konkubin för alltid över.

Stötte på ett fruktansvärt problem idag. Jag insåg att jag omöjligt kan läsa den här M-kursen. Tänkte, försökte och läste, men nej. Det gör ont och frustrerar mig att behöva inse mina egna begränsningar. Vissa skulle kalla denna självinsikt för en god egenskap. Själv tar jag med avsmak avstånd och hoppas på att aldrig behöva stöta på denna företeelse igen.

Imorgon skall Spence hämta upp mig och vi ska åka och inhandla varor. Detta kommer bli ett förträffligt tillfälle för djupare samtal. Skall verkligen göra allt i min makt för att hamna på rätt spår och få goda saker sagda. Ha inte för höga förhoppningar bara, det måste ju verka som om det är på hans initiativ.

En smärtfri promenad..

Så var man då tillbaka i hemmets trygga vrå. Kom precis på att jag lyckats plöja mig igenom hela Kungsgatan utan att en enda gång fräsa eller svära åt någon irriterande medshoppare. Imponerande må jag säga. Höll däremot på att trampa rakt på en Chihuahua. Kan för det första inte förstå hur någon kan betala dyra pengar för en amöba på fyra ben men att de dessutom utsätter den för den livsfara det innebär att låta den gå på stadens mest trafikerade gågator. Exakt vad är en Chihuahua egentligen? Någon sorts Tamagotchi för vuxna?

Mina nya införskaffanden idag väcker både glädje och sorg inom mig. Det är en lite skruvat lyxig känsla att kunna gå och köpa nya lakan bara för att man inte hunnit tvätta på länge och för att man tycker att man förtjänar att få äta praliner i en nybäddad säng sin enda lediga dag i veckan. Att plocka upp en hålslagare från sina kassar är däremot fruktansvärt. Vet du vad en hålslagare innebär? Att man, trots sina försök att stå emot måstena som majoriteten slaviskt följer, har kuvats till att dokumentera och spara de allra tråkigaste förehavanden som detta liv innefattar. Varför ska jag behöva spara mina redan betalda räkningar och lönespecifikationer? Mitt jobb är gjort! Det tar mig emot att behöva samla bevis på hög bara för att "tänk om".. Vad är det samhället vill uppnå?
Saken förenklas ju inte heller av att min instinktiva känsla alltid varit att sopa undan alla spår. Bevis har aldrig någonsin varit till min fördel.

Vad kul att daten med O var lyckad. Roligt att se hur du arbetar dig upp genom de sociala skikten. Njut av allt han har att erbjuda medans du kan. Ta emot gåvor i alla dess former och låt dig bjudas på middag så ofta chansen ges. Glöm bara inte vad det är han egentligen är ute efter; ett liv i tvåsamhet med en kompatibel andra hälft. Någon vars livmoder kan agera tillfällig bostad åt hans gåva till eftervärlden. Han är en lätt panikslagen och stressad man som om ett par år, då uppgivenheten håller på att ta över, kommer ta fram platinakortet och boka en resa till Thailand. Två returbiljetter.

Hoppas det blir en halvmänniska till son

Du håller dej själv tillbaka på grund av J. I förhållanden hämmas man alltid, man är inte längre den man brukar vara. För vissa kan ju det vara positivt men du och jag står inte ut med det, att tvingas lägga band på oss själva på grund av en jävla kille. Man kanske inte alltid är medveten om att man spelar charader men det är ju bara för att man vill bli omtyckt av den speciella någon. Till slut håller det inte, när ditt riktiga jag vill slita sej loss, eftersom killen aldrig skulle acceptera en sådan totalomvändning av din personlighet. Vilket faktiskt är förståeligt. Men vilken tur då Mia att åtminstone jag är mej själv av oss två! Man kan säga att J drar ut all energi ur dej och att han parasiterar på din varelse. Borde du inte förpassa honom till babylivet nu?

Dejten i lördags med O var så rolig! Återigen blev jag positivt överraskad, lägenheten var inte jättestor men smakfull med ett par crazy inslag och man kunde inte riktigt vid första anblicken avgöra om det var en man eller kvinna som bodde där. Vilket jag fann intressant. Städningen var oklanderlig men det kan han tydligen tacka sin städhjälp för, Mia steget är nu inte långt till den där påkläderskan jag alltid önskat mej. Han hade dukat fint och korrekt och det förvånade mej inte att de tre rätterna var utsökta. Vi konverserade under middagen men tyvärr svävade jag bort i tankarna när han pratade eftersom jag var så upptagen med att analysera alla nya intryck av honom, de visuella uppenbarligen, och när jag kom på mej själv att jag inte hörde vad han sa roades jag av att det är så naturligt och att han förmodligen inte lyssnade på mej heller. När vi således smält alla nya intryck och kommit över den mycket väl dolda nervositeten underhöll han mej som tidigare och ställde otroligt mycket frågor. Tydligen är jag rolig, excentrisk och farlig. Farlig i den mening att jag har lätt för att snärja någon. Det var gulligt av honom att beskriva mej på de sätten förutom att jag såg Woody Allen framför mej när han sa det där om excentrisk. Han ger mej komplimanger i varannan mening och är förtrollad av min uppenbarelse. Alltså Mia att umgås med honom är en delight för mitt ego. Sen blev vi jättefulla och sjöng med fjärrkontrollen som mikrofon och det kändes som om jag var med dej! Alltså hade jag jätteroligt. Stannade över natten och länge in på söndagen, vi klev inte upp förrän fyra på eftermiddagen, så helt fel var det ju inte, trots obehaget jag känner när jag tvingas vara ifrån min egen säng. Ser fram emot nästa dejt och vad den har att erbjuda. Min syster kommer strax och hämtar mej så jag måste gå ner nu. Puss vi pratar ikväll vän!