En sucker för O

Lördagen var toppen. Jag och O hade stämt möte på en bar på Davidshallstorg, ett trevligt ställe. När jag klev in genom dörren och såg O blev jag mycket glad Mia. Naturligtvis hade jag först låtit blicken svepa igenom lokalen som om jag inte redan genom fönstret sett var han satt och väntade. Iklädd min rävpäls kände jag mej extra tjusig och efter tusen komplimanger inledde vi en intressant, lätt nervös och flörtig konversation. I min för tillfället lustiga hjärna skedde något ovanligt: JAG kände för att göra honom glad och öppnade mej angående det faktum att jag tycker han är annorlunda och spännande. Talade om för honom att jag fann honom intelligent och att det är tilltalande att han är expert på det han sysslar med, och att han dessutom är så bra på att lyssna och inte bara maler på om sig själv. Ja, allt det sa jag och det var hur lätt som helst. Två glas vin senare gick vi hem till honom och snöade in på musik, på tal om snö så började det snöa på natten. Återigen befann vi oss i salongen och sjöng med bubbel i glasen. Vi dansade dessutom en tryckare. Av någon anledning somnade vi på hans soffa, ansikte mot ansikte med armarna om varandra. Vaknande jag vet inte hur lång tid senare och la oss på hans säng istället, fortfarande fullt påklädda. På morgonen ångrade vi oss att vi somnade med kläderna på eftersom vi gått miste om det sköna med varm hud. O nämnde mer än en gång att jag somnat i hans armar. Och allt det här jag har skrivit om Mia genomgick jag utan minsta lilla obehag. Jag tyckte om allt! Ingen kyss eller blick från mej var falsk. Såhär är det när man fattat tycke och blivit intresserad av någon. Efter långa passionerade avskedskyssar cyklade jag hem genom ett polarkallt Malmö. Jag både gillar och avskyr att han går omkring där inne i huvudet. Får dessutom lite dåligt samvete över K. Man spelade honom på radion idag och jag funderade. Undrar vad som händer härnäst.

Tråkigt att Spence blev kär i mej, det måste vara så tråkigt med obesvarat intresse. Men som han och jag sa på telefon, efter jag berättat om mina icke existerande romantiska känslor inför honom, så ska allt vara som vanligt när vi möts. Han och jag är ju bara vänner genom dej. Så egentligen är jag och Spence bara bekanta.

Ser inte fram emot en vecka med enbart tentaplugg igen. Det känns som om jag alltid har tentor, vad är det för fel på examinationsseminarium?! Tyvärr vet jag inte om O är i staden i veckan eftersom jag inte minns vad han sa. Så betyder det här att jag inte har någon dejt att förgylla vardagarna med? Fy vad trist. Puss puss Mia