En delikat fråga.

Du jag är inte så övertygad om din idé eftersom O lockar mer. Hur ospännande det än låter så har jag börjat välja EN istället för alla de ställen mina ögon dras till. Nu återstår ju frågan om O tycker detsamma. Då mina behov av uppmärksamhet inte alldeles har tillfredsställts de senaste dagarna har jag anledning att tveka. Detta är vad jag menar med hur ansträngande det är att ha en crush på någon. Det tar upp så mycket tankeverksamhet och energi, var fan är min belöning?! Ok ok att jag sa att jag absolut inte kan träffas innan tentan på onsdag men han kunde väl åtminstone försöka övertala mej, och sen kunde jag fått säga nej. När jag diskuterade detta med min bror A menade han på att om O hade försökt övertala mej hade han varit en idiot som inte tog mej och mina studier seriöst. Detta eftersom O själv ju har varit student och inser allvaret i att tentaplugga. Så enligt bror är detta ett tecken på att O gillar mej. Och jag försöker att anamma detta. Det är så jobbigt att bry sej Mia. Allt var så enkelt nyss. Varför hänger jag upp mej på småsaker? Jag tänker inte vara en jävla brud längre! Passar det inte så stick ska bli mitt återtagna motto. Har ju ändå ett antal armar att återvända till. Men jag vill ha O! För varenda ord jag skriver skäms jag än mer. Jag orkar inte ens kommentera sexiga rockpojken i lördags som nyss fyllt tjugo och som fann mej på facebook dagen efter när det enda vi upplevde var 30 sekunders småprat. Jag har alltså behållit tron på min dragningskraft. Den finns där än och ingen ska ta den ifrån mej inte ens ett eventuellt dumpande från O:s sida. Någongång ska väl bli den första i mitt vuxna liv. Nej fan heller att det ska! Aldrig mer Mia ska du få se ett liknande deppigt/patetiskt inlägg från mej.