Min?

Kan inte du ringa till honom och säga det! Jag är inte sur konstigt nog, kanske var det det supersöta meddelandets förtjänst "Min underbart vackra flicka". Jag låg och fnissade i min säng, vände och somnade om. Han har en chans kvar. I natt. Händer det inte då heller får jag helt enkelt lägga ner min strävan efter fyllepåringningar. Till och med jag fattar att man inte kan dumpa någon på grund av det. Men det hade varit en sån fin bild, han ståendes där nere utan några som helst tankar, bara en drift att se mej trots den sena timmen och att jag sover. Eller är sådana infall ointressant för en 35-åring? Vem vet vad han tänker.

Igår var en rolig kväll med ett par öl på smutsiga Sapla. Bloggrannen dök plötsligt upp och situationen krävde ett "tjena". Återigen. Han har samma ansiktsuttryck som en gammal änka. Kanske har hon dessutom mist sina barn i förtid. En uppgiven och sorgsen min, någon som slutat hoppas och kämpa. Min väninna S träffade på en cuban som hon kände, han tog på mitt ena ögonbryn och sa något som jag inte hörde. Jag och min svåra klasskamrat M fick en filosof på halsen, vi pratade om diktare och Abessinien sen blev han stött av någon anledning ryckte sin påse från bordet och rusade hem. Lustiga figurer på det där haket men jag gillade det. Dom spelade både The cure och pink floyd. Vi går dit nästa gång du kommer till Malmö så får du se själv. Ikväll blir det bärs med syrran vi tänkte gå till något ställe dit vi inte brukar gå så förhoppningsvis blir det spännande men jag misstänker att vi tar något av de gamla vanliga. Vem vet. Puss vän.