J och A och C.

Mitt tålamod med A tog slut i dag och jag fick utbrott. Är fortfarande arg och önskar vi kunde prata. Jag står inte ut med honom längre! Det värsta är att C inte tog hans parti kanske, men han blev så jävla feg och tog då sannerligen inte mitt heller. Varför ska jag behöva vara barnvakt åt hans dåliga beslut? Jobbar hellre ensam. Nåja, vi får se vad som händer imorgon då C och jag ska ses. Borde egentligen skriva ner allt som behövs tas upp under vårt möte men just nu vill jag bara duscha, äta och lägga mig på soffan. Jag är ju trots allt bakis. Vaknade halv två idag! En väldigt sen natt.

Det har varit en bra helg trots mycket arbete. Superkul fest igår efter jobb och även en hel del tid med J. Jag hade fel. Han är tillbaka på jobbet och i mitt hjärta. Well, där har han väl alltid varit. Förundras över han kan hitta tillfällen att spendera så mycket tid med mig som han faktiskt gör. Även om jag aldrig tycker det är tillräckligt.

Imorgon är jag äntligen ledig och ska boka biljetter till Skåne och den stundande nyårsfesten. Längtar verkligen! Och är som du redan vet, väldigt nyfiken. Du, din lilla hemlighetsmakerska. Kanske infiltrerar mig hos O och får honom att avslöja.

Varmvatten nu. Puss M.

Bubbel inuti.

Jag hade nästan glömt den här bloggen. Men nu såhär mitt i natten när alla somnat och jag inte kan prata med någon om det konstiga som händer i min kropp kommer den väl till pass. Han påverkar mig Maggan! Och jag får lite panik eftersom jag inte vet om det är bra eller dåligt. Vad är det jag vill?

Vi kommer kanske ses imorgon. Tanken får mig att le. Tror verkligen inte att han är något långvarigt i mitt liv men för tillfället är han oerhört välkommen. Skönt med någon som äntligen suddar ut J lite. Han bleknar. Även om han råkade följa med mig hem förra veckan efter sitt plötsliga uppdykande på mitt jobb. Tydligen ska han ha sagt till Spence att han kanske kan börja jobba där igen. Det ska givetvis inte hända. Är ganska övertygad om att jag får bestämma i den frågan. Det är härligt att han inte lämnar så djupa spår längre.

Det är även härligt att det pirrar så här i mig. Och skrämmande. Undrar hur det här kommer gå? Oavsett så är det något annorlunda. Något nytt. Och nytt är bra.

Bubblets baksida.

Vilken konstig känsla som kom över mig. WOW är över, du har lämnat staden och J är återigen otillgänglig. När allt har varit så intensivt och kul och galet så blir det en sådan stark kontrast att helt plötsligt sitta ensam med stripigt hår och en baksmälla som gör ont. Nåja, det var värt det. Jag har en halv flaska kvar i kylen och funderar på om jag ska låta mitt lidande vänta till imorgon istället. Skulle önska att Band of Horses sångaren kom i full solglasögon-hatt-gitarr-mundering och livade upp stämningen lite. Vi kunde hångla på soffan och så kunde han vyssja mig till sömns genom att nynna på The Funeral. Är det så mycket begärt? Tror jag är lite borderline ikväll. Hoppas du har en mysig kväll med O och diverse syskon. Puss!!! Ps. Du glömde nattlinne och hårklämma.

Ljuga för chefen.

Sitter här vid mitt skrivbord och har gjort det hela dagen. Det har varit sommarens varmaste dag men jag måste plugga inför omtentan på tisdag. Tyvärr så måste jag gå emot min arbetsmoral och sjukanmäla mej i morgon, jag avskyr att ljuga sådär och spela sjuk. Förra veckan var väldigt stressig men det gjorde inget för jag fick bevisat för mej själv att jag klarade det på egen hand. Det känns bra att vara problemlösare. Nu ska jag också bevisa att jag är smart och har självdisciplin för jag måste klara tentan. Det kommer att vara så underbart när jag lämnar salen och är hundra procent säker på att jag klarade den. Sen har jag bara två dagar kvar på jobbet och sen har jag sommarlov i två veckor! Tror att way out west kommer bli toppen! Vi måste gå på nån av klubbarna också så att jag kan ha min whitney-klänning. Skrev mest för att det skulle bli av och inte bli som sist. Det har inte hänt mej något för omvärlden spännande idag.

De behövande.

Ja La Gondola är en ständig bluff du varje år faller för. På tal om bluff och falla för.. Ditt lilla knark "J" är tydligen tillbaka i din lilla sommartillvaro och jag utgår i från att du uppfyller dina vännineplikter och tar bladet ifrån mun, jag behöver veta alla detaljer för att jag ska kunna erbjuda vägledning.

Mitt sommarjobb jämför jag inte på något sätt med skärselden. Tvärtom är det väldigt roligt och lärorikt. Mina patienter utgörs av en omväxlande skara i alla möjliga åldrar men kommer från en i stort enhetlig samhällsklass. De flesta är tacksamma för min service men några är skeptiska mot sjukvården i sej, vilket jag förstår eftersom stället kryllar av kvacksalvare som gärna skulle diagnostisera Håriga handflator relaterat till självbefläckelse.

För övrigt hinner jag inte njuta särskilt mycket av sommaren, men senast jag njöt var i helgen. Ja Öland var underbart eller rättare sagt: O var underbar. Nu är det sex månader till Februari. Sex har redan gått. Spänningen är olidlig. Han nämnde att hans mamma "hoppas väldigt mycket" efter att ha träffat mej vilket är ett toppenbetyg. Kommer jag vara din första gifta väninna Mia?

Avenybrudens återkomst/Ciao bella

När jag tänker på skärselden ser jag La Gondolas bordsöversikt framför mig. Det är även där jag nu skall spendera min tid. Jag har sållat mig till skaran av orena själar som på obestämd tid ska straffas genom att i deprimerande gångar gå fram och tillbaka med diverse maträtter som felaktigt fått italienska namn som får munnen att vattnas. Maten påminner mest om djurfoder men då den största delen av vårt klientel mest kan liknas vid diverse kreatur skäms jag inte längre över att servera dem denna osmakliga sörja. Dessa kreatur strövar allt som oftast ut ur restaurangen i flock, mätta och belåtna och redo för nya äventyr. Bara bjällror runt halsen som saknas.

Jag skall vara där i fem dagar. Det förefaller vara en smärtsam evighet. Särskilt då den första dagen kändes som en tortyrliknande månad och innefattade både bakfylla, mensvärk och nästintill anafylatisk chock. Vem fan är allergisk mot paracetamol?

Innan allt detta hände hade jag ett liv och en innehållsrik helg med diverse konserter, högtidsfester och även ett mindre lyckat återfall i ett gammalt mönster. Inte för att det i stunden var misslyckat men vi vet ju båda att jag borde hålla mig undan. Mer om det vill jag nog inte skriva. Det är ju svårt att förneka och låtsas som ingenting har hänt om man ser orden framför sig i skrift. Vi lämnar det i glömskans våld.

Och du min vän? Nyss hemkommen från besök hos svärföräldrarna. Kul att dom gillar vin.

Jag ska duscha nu och försöka bli av med känslan av smuts för att sedan lägga mig framför soffan med te och kaka. Är inte mazariner en väldigt konstig sak att ha i sitt skafferi? Puss, längtar efter dina ord.

Sanning eller konsekvens?

Jaja, då var man en fransos rikare och en väninna fattigare. Känns varken som någon större vinst eller större förlust. En överdrift det där med väninnan kanske men jag undrar verkligen vart det här bär hän. Jag överväger fortfarande mina ord. Och jag får väl erkänna att Raffa är väldigt gullig trots att han är fast placerad i halvmänniskeskaran. Alltför blyg och sockersöt dock. Jag behöver bli tagen med storm, inte få mesförfrågningar på knacklig engelska.

Hade frukostbjudning för Spence och P tidigt i morse innan utbildning. Jag och Spence redde ut problemen från utekvällen i lördags. En tår och två kramar senare så var allt fina fisken igen. På väg hem passerade jag popparen. Annars intet nytt. Du vet ju allt annat.

Grattis på födelsedagen och välkommen in i vuxenlivet. Puss!

I don´t want more choice, I just want nicer things.

Den där Enrico ja. Tror du missuppfattat situationen. Jag var faktiskt 14. Minns inte så mycket av det där förutom att mina små kusiner som min naiva(eller oansvarsfulla) farbror gett mig ansvar för fick massa lire att köpa glass för så jag kunde bli strandraggad ifred. Han pluggade till läkare i Pisa. Enrico alltså, inte min farbror.

Idag har varit ännu en bakisdag då gårdagen bjöd på R och whiskey. Ytterligare en kyss sen ville han följa med mig hem. Jag sa nej. Han blev besviken. Jag skulle ju jobba på mitt gamla jobb idag och använde det som ursäkt. Hursomhelst var idag otroligt kul, min söta italienska vän D fällde roliga kommentarer genom hela arbetspasset och jag skrattade mycket. En härlig dag helt enkelt.

R hördes av ikväll igen. Han var ute med sina polare men kunde lätt dumpa dom för att komma hem till mig och kramas. Kramas? Ordet äcklar mig. Jag är för tillfället inte ute efter den sortens närhet. Han fick nobben igen och föreslog då en fika imorgon. Fika? Fan heller! Att sitta mitt emot någon med blaskigt kaffe och berätta vem man är och vad man gjort i sitt liv är det sista jag vill göra. Han ska ringa imorgon så jag får komma på något annat att föreslå tills dess. Om jag nu vill ses vill säga.

Det här med töntigheten som R och O har gemensamt är något jag inte riktigt vet hur jag ska hantera. Dom är ju totalt omedvetna om den och tycker väl mest att dom är sköna och lyckade som hittat två härliga tjejer som är vuxna men ändå ungdomliga och återger dom den vitalitet de en gång tappat. Vi får presenter och uppvaktning vilket i deras ögon är ett litet pris att betala för det vi ger dom. Energi och en känsla av att vara levande igen. Ett ytterst meningsfullt utbyte må jag säga.
Jag tror att både du och jag är perfekta för den här rollen. Prinsessor i töntarnas rike.

Du var så rolig ikväll. Insyltad och läppstiftad. Bye Pats!

Var är mitt polska bröllop?

Mia din lilla gubbtilldragerska, det har du varit sen du var tretton sen din badhyttsitalienare raggarde upp dej på stranden. Va inte inte han 28? Enrico? Han kanske är i Thailand nu.

Igår, en himla rolig kväll med E och syster. Vi skrattade ihjäl oss åt slipovers, chinos och Harry Potterglasögon. Den gemensamma nämnaren är töntiga ex, dom kom från jordens alla hörn. Jag vet att jag inte skrivit på länge men den här människan har haft fullt upp så länge nu. Har inte pustat ut på flera veckor. Men i morgon tror jag att det blir av, ska hem till O kl fem och få middag. Hoppas jag slipper hjälpa till. I går skrev O ett sms att jag "behöver dej i min säng, och i mitt liv" vilket var utomordentligt gulligt. Och viktigt. Hans liv.. Vi är kära och han har bjudit mej till Rom. Allt känns toppen för han är olik alla andra killar jag nånsin träffat. Scenariot är nytt, jag får en splitterny handling att följa. Det är ingen repris.

Just det, äldre män(i O:s ålder)har börjat spana in mej. Dom vill stadga sej och finna en maka. Och jag ser ut så som dom känner sej inombords tror dom. Dom vägrar erkänna att dom är gamla och trötta och tror så himla mycket. Jag är så glad att jag fann O. Han är den pojkvän jag aldrig haft. Jag har fått nog av ombytliga dysterkvistar och kör på det genuina.

Det känns ovant att skriva här, ska vänja mej igen, och bjuda på snaskiga detaljer i fortsättningen. Puss Mia.

Beyond Bakis.

Jag trodde ett tag att jag skulle avlida av bakisness. Tack vare R så blev det ändå en dag av leende och fnitter. Det var så otippat, han och jag. Har tänkt flera gånger att han inte tycker särskilt bra om mig och så helt plötsligt händer detta. I en svettig lokal full av fotbollsfanatiker så låg väl det närmast till hands. Jag behövde det här. Komplimanger, bärs och en kyss av en icke musselmun. Undrar hur det här kommer att utveckla sig. Han är en härlig person men jag vet inte om attraktionen är tillräcklig. Synd, annars är han ett kap. Förutom töntigheten då. Men om du kan stå ut med det i ditt förhållande med O borde väl även jag kunna lyckas. Jag tänker lite på att ligga och känner mig nervös. Har inte legat med någon annan än J på över ett år och anar en osäkerhet i mig själv nu. Bara det betyder att jag faktiskt måste ligga. Få det överstökat. Som ett plåster, snabbt.
En annan kropp, konstigt. Ovant. Jag kan bara föreställa mig en och den är varmare än varm (styng av saknad). Jag vet inte Maggan, får sova på saken och se vad mina tankar säger imorgon. Puss!

Tillbaka från öarna.

Maggan det känns som så länge sedan vi hade tid att prata. Har velat skriva så mycket men är konstant slut. Morfin gör mig så trött och inte ett dugg bättre verkar det som. Tycker inte om att inte orka någonting. Tror att ett par revben till gick sönder idag. Tänk vad härligt att få vara frisk! Trodde att mina korta tid som öbo kanske skulle hjälpa min kurering men ack så fel jag hade. Jag får nog stanna i staden ett tag till.

A spenderade några nätter här, på hans initiativ, vilket överraskade. Överlag var det väldigt trevligt men vi hade en incident som fick mig att inse att jag länge behandlat honom på ett av de värsta sätt man kan behandla någon på. Jag har varit kall och elak och totalt förebisett hans känslor. Värre, jag har låtsats som om han inte har några känslor. Jag vet att vi aldrig kommer ha någon "vanlig" relation men jag ska verkligen försöka göra den till det bästa och från och med nu visa honom den respekt och omtanke som han förtjänar och som jag ju faktiskt vill ge honom. Fy fan vad hemsk jag varit. Snälla säg att det inte är sådan jag är.

J. Han har inte hörts av på över en vecka och allt är lite konstigt. Han var inte riktigt sig själv sista gången vi pratade och sen blev det bara tyst. Han insåg väl att hans flickvän skulle föda deras dotter om ett par veckor och tyckte kanske det var dags att ge henne sitt fulla stöd. Vem vet. Det som stör mest är att något av det sista han säger är att han älskar och vill vara med mig men sen inte ens finner det på sin plats att åtminstone säga något slags farväl innan han försvinner. Tänker på saker han sa sist vi träffades och tycker lite synd om hans tjej. Är glad att jag slipper vara i en situation där inte bara min kille är oärlig utan även många andra i min omgivning. Vänner och familj som under en lång tid bara lett och låtsats som om de inte vetat någonting. Det sveket måste vara det värsta.

Nu är det dags för min sista dos och sedan försök till vila. Hoppas vi finner tid för varandra imorgon. Puss söta vän och krya på mig.

Inga pendeltåg till Borås.

Fan oxå att han ska vara så ynklig och nervsvag. När jag fick reda på att JG flyttat till Borås tänkte jag tillbaka på vår nära vänskap och att vi faktiskt aldrig legat med varandra. Antagligen mitt fel eftersom jag alltid parade ihop honom med mina väninnor istället. Förlåt för eventuellt traumatiska upplevelser. Hur som helst, helt plötsligt såg jag min chans. Allt verkade perfekt upplagt. Särskilt avståndet. Inte för nära.

Kan du förstå min besvikelse när han sen ringde? Jag tittade på bilder på facebook samtidigt som vi pratade. Jag såg ett snyggt ansikte och en sexig kropp förvandlas till avtändande i takt med att han talade. Han är ett barn Maggan! En liten förvirrad pojke som är fast i allt som var då. Jag kände inte ens igen hans röst. I vanliga fall hade jag nog avslutat samtalet ganska direkt men jag kunde inte. Modersinstinkten i mig ville ta hand om honom, vagga honom, få honom att må bra igen. Varför?!! Vad i mitt undermedvetna är det som binder mig till honom? Vi känner ju inte varandra längre. Vi pratade en kort stund ikväll igen men jag hade ytterst lite att säga. Jag är mest upprörd över att han inte är rolig och skön såsom jag mindes honom. Då hade vi ju kunnat ligga.

För övrigt är jag helt utmattad efter dagens arbete. Härligt att vara på annat jobb och ,förvånansvärt nog, att träffa nya människor. Jag fick vara mig själv på alla sätt och vis och blev uppskattad trots att jag då och då inte kunde dölja vissa bitchiga tendenser. Dom älskade mig ändå.

Min bror är tydligen i staden. Han bor hos vår farmor som bor långt ute på Hisingen och snarkar mer än ljudligt om nätterna. Det fick mig att fundera över hur bra kontakt jag egentligen har med mina syskon. Varför frågade han inte om han fick bo här?

Nu måste jag vila, en viktig dag stundar imorgon. Söta S ska få se på andra jävla bullar om inte hon hostar upp stålarna hon så oskyldigt stal av mig idag.

Under flitens lampa.

Jag minns tolvslaget på järntorget, mannen som visade sig vara narc inviterade oss på champagne med sin något misstänksamma fiancé. Vi pratade om diamanter. Vilket jag och O också diskuterade härom natten. Jag var lyrisk men tror det först när jag ser det. Kanske är det jag som är den misstänksamma ragatan? Hursomhelst har jag njutit av middag i sällskap med min kära syrra som plötsligt blivit 27. Simsalabim! O deppar förövrigt, trots att han har en ny tjänst om en vecka. Som han tog bland annat för VÅR skull som han uttryckte det. Ja han kan vara mycket gullig men ack så ambivalent. Efter flera glas vin är jag redan hemma, ovanligt för en fredagkväll men jag har en viktig dag i morgon. Plugga. Så trist, men fan ta O om han inte förgyller den. Ska handla bubbel i morgon för att fira mitt duktiga pluggande. Vem jag avnjuter den med får hjärtat avgöra. Jude Law var utomordentligt gullig ikväll och sände lovande signaler men jag är ju inte singel. O har blivit min pojkvän och så är det, slut på singellivet och hello kärlek. Det är toppen i alla bemärkelser dock kan många aspekter av singellivet fortfarande utforskas. Man är ju inte blind bara för att man är gift som Dolly Parton en gång sa. Nästa gång jag äntrar O:s boning ska jag utan ett ord ligga med honom så som jag för ett par veckor sen gjorde, eftersom han fortfarande pratar om det. Man får ju visa vad man egentligen är gjord av på så vis, att jag skulle gå över lik för ett ligg. Det är inte så rått som jag beskriver det men en viss sanning finns där. O inbillar inte sej att det ska vara lätt och det ska jag fortsätta leva upp till eftersom jag inte ljuger längre. Jag säger vad jag vill numera och det ger en känsla inte bara av sammanhang utan även av trovärdighet. Jag är trovärdig Mia. Nu ska jag sluta yra och ringa dej bästis!

Om man vill ha något tillräckligt mycket.

Så får man det alltid! Sommaren är räddad, klänningen är nu i min ägo. Det var utmattande och en utmaning men efter en tur till Borås med en nästintill främmande man är jag numera stolt innehavare av årets sötaste outfit. Jag erbjöd mig att betala R för bensinen men han hade tjänstekort. Måste få visa min tacksamhet på något sätt. Avsugning eller en flaska vin? Eftersom jag inte känner honom är det svårt att komma på något annat. Förslag är mer än välkomna.

Minns du diamantparet på nyår? Mannen du tyckte var så sexig innan du gick loss på Spence? Vi konverserade idag. Han jobbar som narkspanare. Hanterar vapen och jobbar med avlyssning. Visst låter han ännu sexigare nu? Fel, fel, fel! Han är den största tönten någonsin. Med blonderad snedlugg, fet prilla under läppen och överdriven dialekt. Antagligen jobbar han som tullare på Landvetter och har bara spicat upp sin historia. Loser!

Hormoner.

Varför måste känslor och dess yttringar var som väder? Varför kan man inte lita på sig själv och hur man kommer känna från dag till dag? Jag stör mig som fan. Tycker inte om svaghet.
Fick precis världens längsta sms från J med någon slags lam förklaring till varför han jobbar med sin flickväns pappa. Måsten och saker han var tvungen att ta hand om just nu. Som om jag skulle bry mig, jag bad inte om någon jävla utläggning. Klart dom kan jobba och ha trevligt ihop nu när svärfar inte tror att J är otrogen mot hans dotter längre. Han skulle bara veta. I meddelandet radades även allt som han saknar med mig upp. Jag blev mest förbannad. Jag fattar inte vad det är med mig. Eller honom.

Min älskade mamma ska imorgon ta en titt efter min klänning i våra gamla hemtrakter. Snygg som den är är det väl förståeligt att den är slutsåld både i Göteborg, Malmö och Stockholm. Allt hopp ställs nu till Göingetrakten. Vem där har egentligen storleken, pengarna eller den goda smaken för att köpa det som kommer bli min favvisklänning i sommar? Den måste finnas!

Vad kul att du och O har blivit seriösa. Jag förväntar mig givetvis att få låna er sommarstuga för härliga grillfester lite då och då. Eller hade ni tänkt använda den som skydd för förrymda flyktingar? Inte för att jag har något emot att sjunga Kumbaya och grilla marshmallows med trevliga somalier.

J+M=Intres(sant)?

Vår historia tycks aldrig ta slut. Om några veckor är han pappa J och ändå kan han inte släppa taget. När vi både hängde på sunkbarer i respektive stad i helgen nämnde jag inte ens att han fanns närvarande. Det finns inga ord kvar och jag orkar inte riktigt skriva om det. Men jag måste säga att vi hade kul. Kanske borde det kännas svårt, men det gör inte det. Det som sker sker. Imorgon åker han till Båstad. Då kan jag mer avslappnat njuta av våren. Om det regnar när du och Z kommer ska vi hänga på Flame. Majornas svar på Sapla.

Vet du vem jag tänker på mest nu när vi går mot ljusare tider? Fröken Dolly Dostojevskij. Jag väntar bara på att det vilken dag som helst ska ringa på dörren och det lilla livet ska komma insimmande som om ingenting hänt. Hoppas att hon med sitt guldfisksminne glömt den vanvård jag temporärt råkade utsätta henne för. Känner jag henne rätt kommer hon antagligen vägra ta sig hit för egen maskin och istället tvinga mig att bära henne hem. Nåja, det kan det vara värt. Skvalp!

Hittade ett gammalt videoklipp från Z´s förra visit. Vi sitter på en båt och skrattar ihjäl oss. Z med handduk över huvudet, sjungandes "I got stripes". Det var en förvarning av vad som komma skall. Är vi tre verkligen redo för en reunion? Z är visserligen bortom all räddning men hur kommer det påverka din och min mentala hälsa? Vågar vi?

Ljuv musik.

Funderar över om du ändå inte är en deltagare från "mamma söker pojkvän". I det sorgliga introt spelar dom din älskade Gessle-låt och du undrar om du någonsin kan hitta någon som vill ta på dej. Trots att du har fyra bastarder till ungar och tandlossning. Mia skärpning. Skummeslöv-cykeldelen är i och för sig söt och skulle kunna platsa i en sexig uppföljare till Kullamannen. Förresten va han inte rätt sexig den där Kullamannen?

Igår var jag på metro vilket var roligt, syrran bjussade på öl och vi var jättesöta. Fast den enda som försökte sätta in en stöt var en 18-årig flykting från någon av de sovjetiska utbrytarstaterna. Inte direkt pojkvänsmaterial. Ja syrran vill ju ha en pojkvän. Vi får se hur det går med hennes amerikanske muskelknutte.

Natten fortsatte hos O. Jag kom dit vid ett och han hade inte gått och lagt sej för han väntade på mej men hade somnat på soffan. Jag kom inte hem förrän vid fyra på eftermiddagen för det var så underbart roligt att vara med honom. Han frågade mej igår vad jag skulle göra nästa helg, vilket var väldigt sött. Han ville planera en tripp till någonstans! Men jag kom på att jag måste plugga har ju tenta nästa onsdag.. Fan ta tentor. Så istället blir det råbiff. Fick nämligen ett löfte om råbiff på brogatan till helgen! Jag längtar. Slår vad om att det samma kväll blir deep talk.

Jag tycker att du borde hugga Blindstyret innan han hugger dej. Tjoff! Puss puss vän!

Länge leve smutsiga barer.

Maggan, du förstår väl att om jag ringde O skulle han med all säkerhet tro att det var du. Däremot kan jag av egen erfarenhet försäkra dig om att oväntade påringningar inte alls är något 35-åringar växer ifrån. De har alla en tonårspojke kvar där inom sig någonstans. Snart kommer även O att på ett perfekt och härligt sätt tappa omdömet och gå emot vad som är passande. Allt för en stund i dina armar.

Jag minns när vi satt på Volym och sneglade mot Sapla och jag tänke aldrig att jag sätter min fot där. Det var då. Efter en kväll på Majornas sunkbarer går jag numera vart som helst. Jag hade jättekul. Det finns inget bättre än opretantiösa gamla hak där man kan vara precis hur som helst. Sapla nästa!

Stackars bloggen, han har sålt smöret och tappat pengarna. Plus att han har massa slapp hud från sin tid som fetto kvar. En påminnelse av vad han var och ett hånskratt åt allt han aldrig kan bli.

Dags för ytterligare en dag på jobb nu. Det kan gå åt helvete. Se upp blindstyre!

Ps. Efter hemkomsten lyssade jag på "Tycker om när du tar på mig" och mindes förra sommaren, en cyklande J och Skummeslöv. Borde jag inte skjutas så säg?

Min?

Kan inte du ringa till honom och säga det! Jag är inte sur konstigt nog, kanske var det det supersöta meddelandets förtjänst "Min underbart vackra flicka". Jag låg och fnissade i min säng, vände och somnade om. Han har en chans kvar. I natt. Händer det inte då heller får jag helt enkelt lägga ner min strävan efter fyllepåringningar. Till och med jag fattar att man inte kan dumpa någon på grund av det. Men det hade varit en sån fin bild, han ståendes där nere utan några som helst tankar, bara en drift att se mej trots den sena timmen och att jag sover. Eller är sådana infall ointressant för en 35-åring? Vem vet vad han tänker.

Igår var en rolig kväll med ett par öl på smutsiga Sapla. Bloggrannen dök plötsligt upp och situationen krävde ett "tjena". Återigen. Han har samma ansiktsuttryck som en gammal änka. Kanske har hon dessutom mist sina barn i förtid. En uppgiven och sorgsen min, någon som slutat hoppas och kämpa. Min väninna S träffade på en cuban som hon kände, han tog på mitt ena ögonbryn och sa något som jag inte hörde. Jag och min svåra klasskamrat M fick en filosof på halsen, vi pratade om diktare och Abessinien sen blev han stött av någon anledning ryckte sin påse från bordet och rusade hem. Lustiga figurer på det där haket men jag gillade det. Dom spelade både The cure och pink floyd. Vi går dit nästa gång du kommer till Malmö så får du se själv. Ikväll blir det bärs med syrran vi tänkte gå till något ställe dit vi inte brukar gå så förhoppningsvis blir det spännande men jag misstänker att vi tar något av de gamla vanliga. Vem vet. Puss vän.

Ett stilla utbrott.

För ett par timmar sen var allt jag kunde tänka hem, säng, kudde, sova. Nu har jag helt plötsligt ingen ro. Allt på grund av din så kallade kille. Om inte han kom till dig i natt har han automatiskt degraderats tillbaka till dejtstadiet. Jag vägrar låta dig bli ihop med honom utan åtminstone en JagÄrFullOchDetÄrMittINattenMenJagKanInteLåtaBliAttRingaPåHennesDörr incident. Om han vet vad som är bäst för honom ligger han i din säng just i denna stund.

Hemma, säng, kudde, sova.