Tack för dina vänliga men även bestraffande ord. Det var två dagar sen vi hördes av men ändå känns det som en evighet Mia. Middagen på Karib var så utsökt den kan bli där, sällskapet var ypperligt och han var generös. Gentlemen kan man inte få nog av. Såklart var sötnosen/min landsman där och den här gången var det han som stirrade. Vi gick vidare ut i natten för ett besök på stadens barer och Spence fann allt till sin belåtenhet förutom den där romen som smakade bensin. Väl hemma korkade vi upp lite rödvin och han fick tillfälle att berätta hur det brukar gå till när han blir hypnotiserad av sin doktor. Dagen därpå åkte vi till Köpenhamn för att äta middag och Spence var lika frikostig som sist. Som nordbo fann han det intressant hur mycket den danska huvudstaden påminner om kontinenten. Övrig tid spenderade vi i horisontalläge. I egenskap av att vara sällskapssjuk/ensamvarg känns det skönt att ha lägenheten för mej själv igen.
Ska strax träffa min lustiga väninna på ett trevligt café, vi ska brainstorma. I morgon ska jag och syster träffas för att öva in mustasch-texter inför mitt (vårt) möte med Ralf Gyllenhammar på fredag. Jag känner på mej att det det kommer att bli banbrytande. Att det kommer att påverka mej.
Beträffande din J vill jag påminna dej om att han är en ynkrygg och att du självklart efter ett halvårs velande ska låta dej bjudas ut av P. Du får helt enkelt undanhålla dina grottmänniskobehov eller projicera dem på P. Det har han säkert inget emot.
Sist men inte minst kan du kladda dit mitt namn i ditt testamente igen för jag är inte förälskad och du lovade mej att jag fick ligga med honom utan förbehåll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar