Jag hade nästan glömt den här bloggen. Men nu såhär mitt i natten när alla somnat och jag inte kan prata med någon om det konstiga som händer i min kropp kommer den väl till pass. Han påverkar mig Maggan! Och jag får lite panik eftersom jag inte vet om det är bra eller dåligt. Vad är det jag vill?
Vi kommer kanske ses imorgon. Tanken får mig att le. Tror verkligen inte att han är något långvarigt i mitt liv men för tillfället är han oerhört välkommen. Skönt med någon som äntligen suddar ut J lite. Han bleknar. Även om han råkade följa med mig hem förra veckan efter sitt plötsliga uppdykande på mitt jobb. Tydligen ska han ha sagt till Spence att han kanske kan börja jobba där igen. Det ska givetvis inte hända. Är ganska övertygad om att jag får bestämma i den frågan. Det är härligt att han inte lämnar så djupa spår längre.
Det är även härligt att det pirrar så här i mig. Och skrämmande. Undrar hur det här kommer gå? Oavsett så är det något annorlunda. Något nytt. Och nytt är bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar