söndag 26 april 2009

Inga pendeltåg till Borås.

Fan oxå att han ska vara så ynklig och nervsvag. När jag fick reda på att JG flyttat till Borås tänkte jag tillbaka på vår nära vänskap och att vi faktiskt aldrig legat med varandra. Antagligen mitt fel eftersom jag alltid parade ihop honom med mina väninnor istället. Förlåt för eventuellt traumatiska upplevelser. Hur som helst, helt plötsligt såg jag min chans. Allt verkade perfekt upplagt. Särskilt avståndet. Inte för nära.

Kan du förstå min besvikelse när han sen ringde? Jag tittade på bilder på facebook samtidigt som vi pratade. Jag såg ett snyggt ansikte och en sexig kropp förvandlas till avtändande i takt med att han talade. Han är ett barn Maggan! En liten förvirrad pojke som är fast i allt som var då. Jag kände inte ens igen hans röst. I vanliga fall hade jag nog avslutat samtalet ganska direkt men jag kunde inte. Modersinstinkten i mig ville ta hand om honom, vagga honom, få honom att må bra igen. Varför?!! Vad i mitt undermedvetna är det som binder mig till honom? Vi känner ju inte varandra längre. Vi pratade en kort stund ikväll igen men jag hade ytterst lite att säga. Jag är mest upprörd över att han inte är rolig och skön såsom jag mindes honom. Då hade vi ju kunnat ligga.

För övrigt är jag helt utmattad efter dagens arbete. Härligt att vara på annat jobb och ,förvånansvärt nog, att träffa nya människor. Jag fick vara mig själv på alla sätt och vis och blev uppskattad trots att jag då och då inte kunde dölja vissa bitchiga tendenser. Dom älskade mig ändå.

Min bror är tydligen i staden. Han bor hos vår farmor som bor långt ute på Hisingen och snarkar mer än ljudligt om nätterna. Det fick mig att fundera över hur bra kontakt jag egentligen har med mina syskon. Varför frågade han inte om han fick bo här?

Nu måste jag vila, en viktig dag stundar imorgon. Söta S ska få se på andra jävla bullar om inte hon hostar upp stålarna hon så oskyldigt stal av mig idag.

lördag 25 april 2009

Under flitens lampa.

Jag minns tolvslaget på järntorget, mannen som visade sig vara narc inviterade oss på champagne med sin något misstänksamma fiancé. Vi pratade om diamanter. Vilket jag och O också diskuterade härom natten. Jag var lyrisk men tror det först när jag ser det. Kanske är det jag som är den misstänksamma ragatan? Hursomhelst har jag njutit av middag i sällskap med min kära syrra som plötsligt blivit 27. Simsalabim! O deppar förövrigt, trots att han har en ny tjänst om en vecka. Som han tog bland annat för VÅR skull som han uttryckte det. Ja han kan vara mycket gullig men ack så ambivalent. Efter flera glas vin är jag redan hemma, ovanligt för en fredagkväll men jag har en viktig dag i morgon. Plugga. Så trist, men fan ta O om han inte förgyller den. Ska handla bubbel i morgon för att fira mitt duktiga pluggande. Vem jag avnjuter den med får hjärtat avgöra. Jude Law var utomordentligt gullig ikväll och sände lovande signaler men jag är ju inte singel. O har blivit min pojkvän och så är det, slut på singellivet och hello kärlek. Det är toppen i alla bemärkelser dock kan många aspekter av singellivet fortfarande utforskas. Man är ju inte blind bara för att man är gift som Dolly Parton en gång sa. Nästa gång jag äntrar O:s boning ska jag utan ett ord ligga med honom så som jag för ett par veckor sen gjorde, eftersom han fortfarande pratar om det. Man får ju visa vad man egentligen är gjord av på så vis, att jag skulle gå över lik för ett ligg. Det är inte så rått som jag beskriver det men en viss sanning finns där. O inbillar inte sej att det ska vara lätt och det ska jag fortsätta leva upp till eftersom jag inte ljuger längre. Jag säger vad jag vill numera och det ger en känsla inte bara av sammanhang utan även av trovärdighet. Jag är trovärdig Mia. Nu ska jag sluta yra och ringa dej bästis!

fredag 24 april 2009

Om man vill ha något tillräckligt mycket.

Så får man det alltid! Sommaren är räddad, klänningen är nu i min ägo. Det var utmattande och en utmaning men efter en tur till Borås med en nästintill främmande man är jag numera stolt innehavare av årets sötaste outfit. Jag erbjöd mig att betala R för bensinen men han hade tjänstekort. Måste få visa min tacksamhet på något sätt. Avsugning eller en flaska vin? Eftersom jag inte känner honom är det svårt att komma på något annat. Förslag är mer än välkomna.

Minns du diamantparet på nyår? Mannen du tyckte var så sexig innan du gick loss på Spence? Vi konverserade idag. Han jobbar som narkspanare. Hanterar vapen och jobbar med avlyssning. Visst låter han ännu sexigare nu? Fel, fel, fel! Han är den största tönten någonsin. Med blonderad snedlugg, fet prilla under läppen och överdriven dialekt. Antagligen jobbar han som tullare på Landvetter och har bara spicat upp sin historia. Loser!

torsdag 23 april 2009

Hormoner.

Varför måste känslor och dess yttringar var som väder? Varför kan man inte lita på sig själv och hur man kommer känna från dag till dag? Jag stör mig som fan. Tycker inte om svaghet.
Fick precis världens längsta sms från J med någon slags lam förklaring till varför han jobbar med sin flickväns pappa. Måsten och saker han var tvungen att ta hand om just nu. Som om jag skulle bry mig, jag bad inte om någon jävla utläggning. Klart dom kan jobba och ha trevligt ihop nu när svärfar inte tror att J är otrogen mot hans dotter längre. Han skulle bara veta. I meddelandet radades även allt som han saknar med mig upp. Jag blev mest förbannad. Jag fattar inte vad det är med mig. Eller honom.

Min älskade mamma ska imorgon ta en titt efter min klänning i våra gamla hemtrakter. Snygg som den är är det väl förståeligt att den är slutsåld både i Göteborg, Malmö och Stockholm. Allt hopp ställs nu till Göingetrakten. Vem där har egentligen storleken, pengarna eller den goda smaken för att köpa det som kommer bli min favvisklänning i sommar? Den måste finnas!

Vad kul att du och O har blivit seriösa. Jag förväntar mig givetvis att få låna er sommarstuga för härliga grillfester lite då och då. Eller hade ni tänkt använda den som skydd för förrymda flyktingar? Inte för att jag har något emot att sjunga Kumbaya och grilla marshmallows med trevliga somalier.

måndag 20 april 2009

J+M=Intres(sant)?

Vår historia tycks aldrig ta slut. Om några veckor är han pappa J och ändå kan han inte släppa taget. När vi både hängde på sunkbarer i respektive stad i helgen nämnde jag inte ens att han fanns närvarande. Det finns inga ord kvar och jag orkar inte riktigt skriva om det. Men jag måste säga att vi hade kul. Kanske borde det kännas svårt, men det gör inte det. Det som sker sker. Imorgon åker han till Båstad. Då kan jag mer avslappnat njuta av våren. Om det regnar när du och Z kommer ska vi hänga på Flame. Majornas svar på Sapla.

Vet du vem jag tänker på mest nu när vi går mot ljusare tider? Fröken Dolly Dostojevskij. Jag väntar bara på att det vilken dag som helst ska ringa på dörren och det lilla livet ska komma insimmande som om ingenting hänt. Hoppas att hon med sitt guldfisksminne glömt den vanvård jag temporärt råkade utsätta henne för. Känner jag henne rätt kommer hon antagligen vägra ta sig hit för egen maskin och istället tvinga mig att bära henne hem. Nåja, det kan det vara värt. Skvalp!

Hittade ett gammalt videoklipp från Z´s förra visit. Vi sitter på en båt och skrattar ihjäl oss. Z med handduk över huvudet, sjungandes "I got stripes". Det var en förvarning av vad som komma skall. Är vi tre verkligen redo för en reunion? Z är visserligen bortom all räddning men hur kommer det påverka din och min mentala hälsa? Vågar vi?

söndag 19 april 2009

Ljuv musik.

Funderar över om du ändå inte är en deltagare från "mamma söker pojkvän". I det sorgliga introt spelar dom din älskade Gessle-låt och du undrar om du någonsin kan hitta någon som vill ta på dej. Trots att du har fyra bastarder till ungar och tandlossning. Mia skärpning. Skummeslöv-cykeldelen är i och för sig söt och skulle kunna platsa i en sexig uppföljare till Kullamannen. Förresten va han inte rätt sexig den där Kullamannen?

Igår var jag på metro vilket var roligt, syrran bjussade på öl och vi var jättesöta. Fast den enda som försökte sätta in en stöt var en 18-årig flykting från någon av de sovjetiska utbrytarstaterna. Inte direkt pojkvänsmaterial. Ja syrran vill ju ha en pojkvän. Vi får se hur det går med hennes amerikanske muskelknutte.

Natten fortsatte hos O. Jag kom dit vid ett och han hade inte gått och lagt sej för han väntade på mej men hade somnat på soffan. Jag kom inte hem förrän vid fyra på eftermiddagen för det var så underbart roligt att vara med honom. Han frågade mej igår vad jag skulle göra nästa helg, vilket var väldigt sött. Han ville planera en tripp till någonstans! Men jag kom på att jag måste plugga har ju tenta nästa onsdag.. Fan ta tentor. Så istället blir det råbiff. Fick nämligen ett löfte om råbiff på brogatan till helgen! Jag längtar. Slår vad om att det samma kväll blir deep talk.

Jag tycker att du borde hugga Blindstyret innan han hugger dej. Tjoff! Puss puss vän!

Länge leve smutsiga barer.

Maggan, du förstår väl att om jag ringde O skulle han med all säkerhet tro att det var du. Däremot kan jag av egen erfarenhet försäkra dig om att oväntade påringningar inte alls är något 35-åringar växer ifrån. De har alla en tonårspojke kvar där inom sig någonstans. Snart kommer även O att på ett perfekt och härligt sätt tappa omdömet och gå emot vad som är passande. Allt för en stund i dina armar.

Jag minns när vi satt på Volym och sneglade mot Sapla och jag tänke aldrig att jag sätter min fot där. Det var då. Efter en kväll på Majornas sunkbarer går jag numera vart som helst. Jag hade jättekul. Det finns inget bättre än opretantiösa gamla hak där man kan vara precis hur som helst. Sapla nästa!

Stackars bloggen, han har sålt smöret och tappat pengarna. Plus att han har massa slapp hud från sin tid som fetto kvar. En påminnelse av vad han var och ett hånskratt åt allt han aldrig kan bli.

Dags för ytterligare en dag på jobb nu. Det kan gå åt helvete. Se upp blindstyre!

Ps. Efter hemkomsten lyssade jag på "Tycker om när du tar på mig" och mindes förra sommaren, en cyklande J och Skummeslöv. Borde jag inte skjutas så säg?

lördag 18 april 2009

Min?

Kan inte du ringa till honom och säga det! Jag är inte sur konstigt nog, kanske var det det supersöta meddelandets förtjänst "Min underbart vackra flicka". Jag låg och fnissade i min säng, vände och somnade om. Han har en chans kvar. I natt. Händer det inte då heller får jag helt enkelt lägga ner min strävan efter fyllepåringningar. Till och med jag fattar att man inte kan dumpa någon på grund av det. Men det hade varit en sån fin bild, han ståendes där nere utan några som helst tankar, bara en drift att se mej trots den sena timmen och att jag sover. Eller är sådana infall ointressant för en 35-åring? Vem vet vad han tänker.

Igår var en rolig kväll med ett par öl på smutsiga Sapla. Bloggrannen dök plötsligt upp och situationen krävde ett "tjena". Återigen. Han har samma ansiktsuttryck som en gammal änka. Kanske har hon dessutom mist sina barn i förtid. En uppgiven och sorgsen min, någon som slutat hoppas och kämpa. Min väninna S träffade på en cuban som hon kände, han tog på mitt ena ögonbryn och sa något som jag inte hörde. Jag och min svåra klasskamrat M fick en filosof på halsen, vi pratade om diktare och Abessinien sen blev han stött av någon anledning ryckte sin påse från bordet och rusade hem. Lustiga figurer på det där haket men jag gillade det. Dom spelade både The cure och pink floyd. Vi går dit nästa gång du kommer till Malmö så får du se själv. Ikväll blir det bärs med syrran vi tänkte gå till något ställe dit vi inte brukar gå så förhoppningsvis blir det spännande men jag misstänker att vi tar något av de gamla vanliga. Vem vet. Puss vän.

Ett stilla utbrott.

För ett par timmar sen var allt jag kunde tänka hem, säng, kudde, sova. Nu har jag helt plötsligt ingen ro. Allt på grund av din så kallade kille. Om inte han kom till dig i natt har han automatiskt degraderats tillbaka till dejtstadiet. Jag vägrar låta dig bli ihop med honom utan åtminstone en JagÄrFullOchDetÄrMittINattenMenJagKanInteLåtaBliAttRingaPåHennesDörr incident. Om han vet vad som är bäst för honom ligger han i din säng just i denna stund.

Hemma, säng, kudde, sova.

torsdag 16 april 2009

O+M=Sant?

Ok ok jag slingrade mej men att sitta sådär upp och ner på var sin sida om ett bord när det fortfarande är ljust ute och börja prata om förhållande är inte vad jag har lust med. Trots det rosa bubblet i glaset. Jag blev nervös helt enkelt. Mmmm sa jag, tittade bort och låtsades höra fel. Det föll ut ur världen och vi kunde gå tillbaka till nånting jag kan alldeles utmärkt. Charmigt skratta bort en hel kväll, sexiga aktiviteter och snuttigt sovmys. Jag och O ska prata igen ikväll och jag funderar på att påminna honom om att jag är kär. Kärlek gör en så galen Mia, vettiga beslut viftas bort och logiskt tänkande har ersatts av reptilhjärnans ohjälpliga kamp och flyktbeteende. Suck, framför mej ser jag igensmällda dörrar och andra mindre attraktiva utbrott som hör förhållanden till. Men naturligtvis skulle jag tycka om att gå från dejta till ihop. Jag är så förvånad att jag träffade någon, trodde så länge att det skulle vara jag och K i vår. Det finns ingen önska om K kvar nu den är borta sedan länge. Det är underbart att vara kär, det är så roligt att jag träffade just O den där kvällen. Tänk att jag är kär!


Nu till din historia Mia. Minns du att jag frågade dej i parken om du trodde att du någonsin skulle ligga med J igen? Kul att det höll i två dagar. Det kan inte fortsätta såhär! Det kan ju omöjligt vara lika spännande längre nu när du vet vilken extrem lögnare han är. Han kan ju inte ens stå för vem han är och vad han gör och vem vill egentligen ha en sådan ynklig person i sitt liv? Tydligen fler än en vilket är närmast chockerande. Hur kan kärlek få en sådan makt över en och hur kan man stå ut med vad den gör en till?

Dagen efter.

Ångesten och rädslan över att komma tillbaka till staden efter dessa härliga dagar i Skåne visade sig vara berättigad. Jag föll direkt tillbaka i mitt gamla mönster och behov av att träffa J. Vad var det egentligen jag var ute efter undrar jag så här dagen efter. Närhet? Kärlek? Bekräftelse? Jag vet inte. Antar att jag fick en hel del av varje men efteråt kändes det konstigt. Det var inte tillräckligt samtidigt som det var alldeles för mycket. Mitt hjärta överröstar inte längre min förmåga att tänka på samma sätt som förr även om jag uppenbarligen inte är helt botad än. Alltid något positivt i den här konstiga och tillika smutsiga historien. Även om tankarna snurrar och är jobbiga just nu kan jag åtminstone glädja mig åt att jag slipper ljuga mig igenom livet. Det måste verkligen vara fruktansvärt. Jag försöker låta bli att sympatisera med honom då det faktiskt är självvalt. Ändå måste jag erkänna att det gör lite ont i mig. Jag måste sluta upp med det där.

Långlunch med Spence idag. Vi pratade om gårdagen även om jag undanhöll vissa detaljer eftersom till och med han har tröttnat på den här härvan. Han analyserade och lyssnade mer än vanligt och för en gångs skull var hans psykologsnack väldigt skönt att höra på. Det var som en gratis terapisession med mat och sol inkluderat. Som vanligt frågade han om dig och hur du har det. Du var ju trots allt den första han kände något för efter att den stora kärleken slagits i spillror.

Själv längtar jag efter att få höra om din sexiga sleepover med O och slingrandet från förhållandeprat. Vad har du nu ställt till med?

fredag 10 april 2009

En censurerad värld.

Jag är förvirrad. Obekväm. Befinner mig i något slags moraliskt dilemma. Jag har så mycket att skriva men den känns som om jag blivit belagd med restriktioner. Det här var en plats där vi kunde skriva allt utan betänkligheter. Det berörde ingen förutom oss. Nu håller jag igen på grund av vad? För att skona någon annan? För att ta ansvar för någon annans handlingar? Det borde inte vara så. Vad är då meningen med den här bloggens existens?

Maggan, jag är så kluven. Igår var omvälvande. Mer än så kan jag inte skriva nu. Jag måste överväga lite till.

torsdag 9 april 2009

I want it all, I want it now!

Ja det va ett tag sen. Har knappt haft tid att tänka bara göra. Tid med O är tid med allt som är härligt. Vi har träffats många gånger den senaste veckan och varenda liten sekund har varit toppen.

Igår var mina två bröder här så alla syskonen var ute och käkade, vi avslutade med några bärs på metro och jag fick en ny kompis. En sextonårig bög. Han var så himla söt.

Ikväll var ensamkväll och det var inte det minsta mysigt. Jag behöver konstant övervakning annars far så mycket runt i mitt lilla huvud och det driver mej till vansinne. Idag kändes det som om alla lämnat staden och jag var ensam kvar. Inget spännande händer innanför mitt hems väggar ikväll. Men en enorm trötthet kom över mej så jag vill somna och vakna när det blir ljust igen. Jag lovar att ta mej samman och vässa pennan trots sviktande motivation. Puss sötnos vi ses snart!

måndag 6 april 2009

Eftersom du inte

har tid för din bästis längre(din utbildning är tydligen mycket viktigare) så får jag väl via skrift meddela dig att jag nu lyssnat på låten du tänkte på mig och J till. Den var jättefin. Texten passade ganska bra in, särskilt kul att lyssna på den bara någon timme efter att han ringt. Jag lät bli att säga enkla ord. Mycket grubblerier nu. Och längtan efter hud. Efter en varm kropp passar så bra med min. Fan, vad jag är svag!

Ja ja, om du inte får tid över innan så befinnner jag mig i Skåne från och med slutet av veckan. Vi kanske kunde ses? Vad sägs om en fika?

Örnehufvudsgatans fall.

Jag och sömn har nästintill helt slutat umgås. Mina drömmar är av det värsta slaget. Sådana som är svåra att skilja från verkligheten så när man vaknar vet man inte riktigt vad som är sant och inte. Detta är dock inte det som stör mest.

Minns du alla ljud som så charmigt hördes på den här gatan? Dom är inte så charmiga längre. Cruella De Ville är snart uppe i sina 101 monsterhundar som skäller dag och natt (men helst tidiga morgnar). Plåt-Nicklas ovanpå som har någon slags verkstad i sin lägenhet har uppenbarligen fått in en megaorder. Kul för honom såhär i dessa dåliga tider. Träden utanför är tydligen för många så de ska självklart sågas ner med motorsåg och idag fick jag nöjet att vakna till några timmars härligt betongdrillande. Lägg sedan till trafiken. Hur kan en pytteväg i vad som ska föreställa ett lugnt område vara mer trafikerad än E6an? Jag blir galen! Till och med lyckligt fågelkvitter gör mig mordisk.

Det enda som skulle kunna göra mig glad nu är ett avsågat hagelgevär och en kopp te. Tänk vad trevligt att få öva lite prickskytte på cockerspanielbestar med tillhörande ägarinna, diverse arbetare och en och annan blåmes. Roiboos skulle passa utmärkt till, eller vad tror du?

Bråken på jobbet är över och jag är numera fast med en blind lärling. Praktikanter och dylikt har alltid gjort mig nervös. De är i vägen och vill ofta prata. Dessutom är de allt som oftast synnerligen odugliga. Det är så otroligt obekvämt med påtvingade människor i ens närhet. Särskilt när man förväntas lära, visa och förklara saker för dom. Jag föredrar grönsaker framför gröngölingar.

J är kvar. Det är som en konstant skugga som följer efter mig och varje gång jag vänder mig om får jag ett hugg i bröstet. Allt är fortfarande så tydligt. Sydligare breddgrader hjälper kanske. 6 dagar kvar. Puss!

torsdag 2 april 2009

En skugga över våren.

Jag är så glad för dig och O. Det närmar sig på riktigt nu. Ska bli kul att komma till Malmö och få träffa killen som påverkar min vän så kraftigt.

Det var en vacker vårdag här i dag. Varmt och promenad i slottskogen. Tog även ett glas vin med G. Han är så glad och positiv och det känns skönt att ibland bli påmind om att det som en gång var fortfarande finns tillgängligt då man behöver det. Han är bra och vi borde träffas mer. Så sa vi båda två. Det säger vi alltid.

Jag måste även skriva om J. Där finns en saknad och smärta som gör mig illamående. Den känns onödig. Det som händer, eller inte händer, mellan oss tar bort min tro på så mycket. Det är aldrig kul att skiljas från någon man älskar men när man ser samma smärta och känsla i den personen då undrar man lite vad det egentligen finns att hålla fast vid. Mest blir jag arg för att han av fel skäl gör det möjliga omöjligt. Och alla mår dåligt.

Mind over matter, det går över.

onsdag 1 april 2009

Mitt hjärta är bortrövat av fjärilar

En mycket spännande och otippad sleep-over hos O i måndags gav nya minnen att le åt under arbetsamma examensarbetetimmar. Jag måste vara kär. Jag glömmer att äta, lyssnar på love songs och tänker larviga tankar om var himlen slutar och rymden börjar.

Imorgon tar min syster mej till Carib för en trevlig middag. Det ska bli roligt. Hon är alltid så himla snäll och omtänksam. Mia jag är supertrött och detta blir allt jag säger ikväll. Hoppas du har en rolig träff med R. Puss vän