söndag 16 augusti 2009

Bubblets baksida.

Vilken konstig känsla som kom över mig. WOW är över, du har lämnat staden och J är återigen otillgänglig. När allt har varit så intensivt och kul och galet så blir det en sådan stark kontrast att helt plötsligt sitta ensam med stripigt hår och en baksmälla som gör ont. Nåja, det var värt det. Jag har en halv flaska kvar i kylen och funderar på om jag ska låta mitt lidande vänta till imorgon istället. Skulle önska att Band of Horses sångaren kom i full solglasögon-hatt-gitarr-mundering och livade upp stämningen lite. Vi kunde hångla på soffan och så kunde han vyssja mig till sömns genom att nynna på The Funeral. Är det så mycket begärt? Tror jag är lite borderline ikväll. Hoppas du har en mysig kväll med O och diverse syskon. Puss!!! Ps. Du glömde nattlinne och hårklämma.

söndag 9 augusti 2009

Ljuga för chefen.

Sitter här vid mitt skrivbord och har gjort det hela dagen. Det har varit sommarens varmaste dag men jag måste plugga inför omtentan på tisdag. Tyvärr så måste jag gå emot min arbetsmoral och sjukanmäla mej i morgon, jag avskyr att ljuga sådär och spela sjuk. Förra veckan var väldigt stressig men det gjorde inget för jag fick bevisat för mej själv att jag klarade det på egen hand. Det känns bra att vara problemlösare. Nu ska jag också bevisa att jag är smart och har självdisciplin för jag måste klara tentan. Det kommer att vara så underbart när jag lämnar salen och är hundra procent säker på att jag klarade den. Sen har jag bara två dagar kvar på jobbet och sen har jag sommarlov i två veckor! Tror att way out west kommer bli toppen! Vi måste gå på nån av klubbarna också så att jag kan ha min whitney-klänning. Skrev mest för att det skulle bli av och inte bli som sist. Det har inte hänt mej något för omvärlden spännande idag.

onsdag 5 augusti 2009

De behövande.

Ja La Gondola är en ständig bluff du varje år faller för. På tal om bluff och falla för.. Ditt lilla knark "J" är tydligen tillbaka i din lilla sommartillvaro och jag utgår i från att du uppfyller dina vännineplikter och tar bladet ifrån mun, jag behöver veta alla detaljer för att jag ska kunna erbjuda vägledning.

Mitt sommarjobb jämför jag inte på något sätt med skärselden. Tvärtom är det väldigt roligt och lärorikt. Mina patienter utgörs av en omväxlande skara i alla möjliga åldrar men kommer från en i stort enhetlig samhällsklass. De flesta är tacksamma för min service men några är skeptiska mot sjukvården i sej, vilket jag förstår eftersom stället kryllar av kvacksalvare som gärna skulle diagnostisera Håriga handflator relaterat till självbefläckelse.

För övrigt hinner jag inte njuta särskilt mycket av sommaren, men senast jag njöt var i helgen. Ja Öland var underbart eller rättare sagt: O var underbar. Nu är det sex månader till Februari. Sex har redan gått. Spänningen är olidlig. Han nämnde att hans mamma "hoppas väldigt mycket" efter att ha träffat mej vilket är ett toppenbetyg. Kommer jag vara din första gifta väninna Mia?

tisdag 4 augusti 2009

Avenybrudens återkomst/Ciao bella

När jag tänker på skärselden ser jag La Gondolas bordsöversikt framför mig. Det är även där jag nu skall spendera min tid. Jag har sållat mig till skaran av orena själar som på obestämd tid ska straffas genom att i deprimerande gångar gå fram och tillbaka med diverse maträtter som felaktigt fått italienska namn som får munnen att vattnas. Maten påminner mest om djurfoder men då den största delen av vårt klientel mest kan liknas vid diverse kreatur skäms jag inte längre över att servera dem denna osmakliga sörja. Dessa kreatur strövar allt som oftast ut ur restaurangen i flock, mätta och belåtna och redo för nya äventyr. Bara bjällror runt halsen som saknas.

Jag skall vara där i fem dagar. Det förefaller vara en smärtsam evighet. Särskilt då den första dagen kändes som en tortyrliknande månad och innefattade både bakfylla, mensvärk och nästintill anafylatisk chock. Vem fan är allergisk mot paracetamol?

Innan allt detta hände hade jag ett liv och en innehållsrik helg med diverse konserter, högtidsfester och även ett mindre lyckat återfall i ett gammalt mönster. Inte för att det i stunden var misslyckat men vi vet ju båda att jag borde hålla mig undan. Mer om det vill jag nog inte skriva. Det är ju svårt att förneka och låtsas som ingenting har hänt om man ser orden framför sig i skrift. Vi lämnar det i glömskans våld.

Och du min vän? Nyss hemkommen från besök hos svärföräldrarna. Kul att dom gillar vin.

Jag ska duscha nu och försöka bli av med känslan av smuts för att sedan lägga mig framför soffan med te och kaka. Är inte mazariner en väldigt konstig sak att ha i sitt skafferi? Puss, längtar efter dina ord.