Honom ska jag behålla

Igår kallade O mej för underbar. Det va väl att ta i. Så detta visar att han inte är objektiv längre utan blind och blind är man när man är kär. Så nu vet jag med säkerhet att O är kär i mej, vilket är tur eftersom jag inte har någon lust att bli dumpad. Men är vi ihop? Nej det är vi inte och hur blir man det? Jag lovar det kommer säkert ett tillfälle då han ska presentera mej för någon vän och gör det med orden "det här är min flickvän" vilket är så himla trist. Det hade varit mycket roligare om det varit tvärtom att jag sa det här är min kille. Och varför skulle det vara roligare? Nej detta scenario får bara inte hända. Fast nu håller jag ju på att glömma att O inte är någon alfahanne och att en sån situation lyckligtvis inte skulle inträffa. Skönt. Mia det är ett kap jag har lagt vantarna på. Jag minns fortfarande torsdagens dejt, den har jag sparat innanför tröjan. Den var grym.

Hursomhelst, var på skolan och skulle lämna tillbaks några böcker för att sen handla. I butiken handlade även sötnosen från Carib, han som jag inte sett på evigheter. Han såg lite smått bekymrad ut stackarn. Sen sa vi hej men jag vågade inte stanna utan lade till ett fnitter. Undrar varför. Det lät nog knäppt. Varför gav jag upp min jakt på honom då när det begav sej? Idiotiskt. Istället lade jag ner tid på ryssen men då hade jag riskerat att missa hans lustiga förfaranden. Som när han naken plockade fram sitt dragspel, slängde upp ena foten på soffbordet och började spela en rysk visa. Det där var värt alla ö-bor och jerk chicken i hela världen.

På vägen hem igen cyklade jag förbi gamle bloggrannen, det var faktiskt en bra bit emellan oss men vi vinkade i allafall. Undrar hur länge det ska pågå detta vinkande. Fortfarande känner jag ett tvång till att tala om varför jag läst hans blogg under så väldigt lång tid. Långt mer än två år. Det känns nästan som om jag borde säga förlåt! Tycker vi går ut på en del gemensamma ställen men aldrig samtidigt, undrar om det någonsin kommer att hända. Det har ändå ingen betydelse och jag skulle aldrig säga det självmant. Istället bor det två lebb med en katt i hans gamla lägenhet. Katten kanske man fick ärva med lägenheten. Bloggrannens blogg var mycket roligare och mer intressant förr, glömmer aldrig inlägget i vilket han förklarade att hela hans hem var brunt och alla saker i det. Jag flabbade ihjäl mej. Men nu är det mest uppradat vad han gör inte så mycket funderingar. Fast han orkar väl inte längre. Ibland berättar han att han är nere, men jag kan inte finna några symtom på depression så han borde acceptera det faktum att det finns olika personligheter, vilket han säkert gör. Alltid vill man sätta diagnoser på folk men man måste samtidigt tänka på att det är en persolighet och inte en kropp, som alla vet hur den bör fungera, personligheter finns det inga korrekta kartor och affischer över.
Mia jag måste verkligen plugga nu puss vän.

Bara en idiot kan hoppas på ett lyckligt slut.

Då sitter jag här igen, med J som ständig följeslagare i mina tankar. Hur kommer det sig att jag inte tröttnat, att det här jävla hoppet aldrig verkar överge mig? Jag kastar bort min tid. Min hud blir slappare och mina rynkor fler medan jag väntar på det omöjliga. Jag borde fattat för längesen. Den logiska delen av min hjärna borde fått mig att förstå att han faktiskt vill vara med någon annan. Istället har min tröga skalle selektivt valt ut de delar som hjärtat vill ta till sig. Du har så rätt min vän, i allt det otydliga är det hela väldigt tydligt. Jag lider uppenbarligen av dyslexi när det kommer till att läsa mellan raderna.

Längtar efter att få höra om din dejt med O. Om det fortfarande är dejtar ni gör. Puss!

Ingen bra tjej

Jag är irriterad Mia. Irriterad över tankar som hämmar mitt liv. Det känns som om jag vill skrika Kom inte hit jag har inte tid! Ut ur mitt huvud! Varför ska man bygga sin tillvaro efter någon annan, det finns ingen mening med att engagera sej i nån annans liv. Mitt är mycket viktigare. Sitta och vänta på sms, bli glad över sms, vänta på ett tecken, vänta på att träffas. Nej fan heller. Jag ska inte vänta mer, jag tänker inte låtsas om regler och etikett längre för nu börjar det gå för långt. Mitt liv ska inte vara mina killar. Jag blir så arg över att man måste gå på tå, göra sej till och spela älskvärd. Men å andra sidan har jag ju faktiskt inte gjort det..hmm. Och han kan ju faktiskt inte hjälpa att han måste resa. Det är ganska skrattretande alltihop, men det gör mej förbannad ändå. Jag orkar inte. Helt plötsligt känner jag mej ledsen för det elaka jag skrivit. Ibland vet jag inte hur jag ska vara.

Ett glas mjölk, tack!

Lördagsmys med drink och ansiktsmask. Önskar jag kunde blasta nu då jag under min lilla städtur hittade fyra olika sorters choklad. Fan vad puligt det hade varit.

Jasså, du har gått och blivit okontrollerbart förälskad. Visst är det vidrigt? Hoppas du blir dig själv snart igen. Jag vet inte riktigt hur du ska lägga fram det här med presentdelen men på något sätt måste du få honom att förstå. För tillfället är ju dina krav som framtida chefshustru totalt undermåliga. Om inte han sätter dig på en piedestal inom kort bör du nog överväga att klättra upp och sätta dig där själv.

Hur går det med min unga irakier? Jag har tänkt på det och ett par önskemål(läs krav) förutom moppe mustaschen är även att han är utomordentligt bra på att städa, diska och stryka. Några planer på att lära sig svenska undanbedes vänligen då jag inte har för avsikt att konversera med barnet. Att han inte äter fläskkött bör inte heller bli några problem då jag finner det ytterst torrt och tråkigt. Tacka O på förhand för hans hjälpsamhet.

Fan ta dig Maggan om du har blivit laktosintolerant. Du förstår väl att det kan skapa osämja i vår relation. Smör är en otroligt god vän. Hoppas du inser allvaret.

J. Jag borde väl skriva något angående de senaste dagarna men jag har inte riktigt haft tid för reflektion. Det är fortfarande han. Eftersom du befinner dig i något slags kärlekstöcken kanske jag kan skriva det här utan risk för nedlåtande och cyniska kommentarer; Jag har kommit på mig själv med att längta efter någon slags trygghet. Något att komma tillbaka till efter äventyren. Jag vill kunna leka livsfarligt men säkert.

Vad är det jag har förvandlats till? Minns du när Marlena i Days Of Our Lives blev besatt? Det känns ungefär så. Krya på oss!

En öppen bok

Eftersom du blivit sambo med J så förstår jag att du inte har tid med att skriva här, men man tycker ju att du borde. Idag är det fredag och något roligt kommer att hända ikväll. Igår var O här. Kvällen började som vanligt men helt plötsligt blev det deep talk och ju längre tid det går desto mindre minns jag vad som blev sagt. Så därför utelämnar jag detaljerna och går direkt in på kärnan. Han är förälskad och hoppas på en fortsättning. Så varför göra ett sån big deal av det? Allt är ju som det ska. Jag tar tydligen upp det mesta av hans tankeverksamhet och han förklarade att anledningen till att han känner sej så stressad är jag. Att hans privatliv är stressigare än hans yrkesliv. Och han visar enligt mej alla typer av tecken på stresssymtom, pga jobbet. Så undrar hur det ser ut i hans huvud när han tänker på mej. Ja det var han som sa det. Varför är han så svår? Så länge det inte går ut över mej. Jag trodde inte killar hade sådana här känslor. Vad betyder det här? Vart ska detta leda? Vad menar hon? Vad tycker hon? Men det har O! Är det inte märkligt? Jag utelämnade den typen av funderingar i mitt tal till honom, eftersom jag tycker det ingår. Så jag sa mest att jag både var förälskad och kär i honom. Det var inte svårt alls. Men samtidigt såhär dagen efter, känns det onödigt. Varför kunde det inte förbli lite hemligt? Det är inte ofta jag låter bli att spela på nåns osäkerhet, men med honom kan jag bara inte det. Men hur ska jag nu kunna få några presenter? Nu har jag ju gett honom anledning att vara lugn. Jag är inte säker på om jag är lika attraktiv som kärlekskrank än vad jag är som manipulativ. Känns som alla tricks är försena att använda. Är det lika roligt då? Detta är något helt nytt för mej Mia, vi får se vart det bär hän. Han är på väg hit nu eftersom han glömde en grej här i morse som är viktig. Usch Mia nu är jag väldigt fundersam och vet precis hur jag kommer bete mej. Vara besvärlig och oengagerad. Upptagen av mej själv. Det känns tråkigt att behöva vara som jag.

Förälskad och förlorad

Mia du kan bara vara lugn för nu vet jag hur en defibrillator fungerar. Hursomhelst, helgen var toppen. Jag och syster gick ut för en drink, sedan fortsatte vi till O:s kompisars Singstar-fest. Ganska fort kysste O mej inför alla och det måste ha betytt något eftersom jag la det på minnet. Vi sjöng en duett han och jag, eller flera men han sa att nu ska vi sjunga VÅR låt. Så gulligt! Mia jag är förälskad. Detta är allvarligt men jag låter det komma över mej. Jag tänker jämt på honom. Vi träffas bara någon gång i veckan men det gör inget. Han är en sällsynt.

Inne i huvudet finns bara sockersöta tankar och utanpå ett leende som inte går bort. Ringer dej nu för att komma ner på jorden.

I´m feelin rough, I´m feelin raw, I´m in the prime of my life!

Maggan, vår sommar är nästintill säkrad. Bara Star Bronzer som saknas. Och lime i massor. Konstigt att vara tillbaka i staden men jag är glad. Det har varit en omvälvande tripp.

Det var en underlig flygresa hem. Hade tappat bort mina skygglappar sa jag spenderade flera timmar av aktiv undersökning. Slutsatsen är densamma som tidigare. Charterresenärer är ett konstigt släkte. Du vet den där vidriga applåden då planet landar som jag aldrig skulle få för mig att deltaga i är så sjukt konstig. Piloten gör sitt jobb! Nästa gång jag serverar en Gin & Tonic förväntar jag mig stående ovationer. Hur som helst, Bloody Mary är min nya favvo resdrink. Det känns nyttig och mättande.

Jag har inte insett förrän nu vilken slav jag är under min nya Master. Han skänker mig en masochistisk glädje som jag aldrig vill vara utan. Det är en sann romans mellan mig och Master Card.
Puss!